Aftonbladet – 27 februari 1841, sida 1

atan och Clara Bergsgränd; 1 8. G. LAGEAVALLS Enkas vid Btorgatan å Ladugårdslande sttagas ondest i förstnämnde Kontor till 2 sk. barke raden. I kantonerne äga, desto förr skola de blifva tvungIne att, till lugnets bibehållande, följa Aargaus -Jexempel, och lugn vilja och miste vi hafva. Men hvilka hinder möta nu verkställigheten al Jbeslutet? I Aargau inga, men väl skall ultraI montanismen anstränga sina yttersta krafter, för fatt tillvagabringa en utomordentlig landtdag. I (Sednare underrättelser från Schweitz innehålIla äfven, att fråga om en dylik extra landtdag 11 flera kantoner blifvit väckt. Andamålet med densammma skall vara att tillintetgöra beslulet Jom klostrens upphäfvande i Aargau.) EN De i går väntade utländska posterna ankomImo i dag på morgonen, och medförde tidningar Ifrån London af d. 42, från Paris af den 44, samt från Hamburg af den 49 dennes. Från Konstantinopel och Alexandria inga sednare underrättelser än med förra posten. FRANKRIKE. Kammarens upplösning tros nu ej skola komma i fråga förr än den 43 Oktober. Marskalk Soults förklaring inför Pärskammaren, att konseljen alldeles gillade befästningslagen, sådan den af Deputeradekammaren är beslutad, anses som följden af den vapenhvila, hvilken blifvit ingången mellan honom och Hr Guiaot, och hvars vilkor skulle vara, att Soult gick in på befästningen och att Guizot utnämnde dess son, Hertigen af Dalmatien, till sändebud i Konstantinopel. En annan återstående fråga är, huruvida Pärskammaren vill ingå på lagen. Dess president, baron Pasquier, skall vara obeveklig och Hr Mol tros komma att uppträda med en häftig opposition mot ämnet. För alt trotsa stormen, säges regeringen vara sinnad företaga en stor pärs-utnämning innan debatterna börja. Den ädla Kammarens beslut att kalla Nationals utgifvare inom sitt skrank, har gjort mycket uppseende ech ej vunnit det allmänna bifallet. Man beklagar, att Kammaren, i stället att ignorera de förmenta anfallen, hvilket bäst tyckes hafva öfverensstämt med dess värdighet, gjort sig på en gång till part och domare i egen sak. Mäåinga tro, att denna åtgärd icke får anses som ett isoleradt faktum, utan endast är inledningen till ett allmänt förföljelsesystem emot pressen, hvilket slutligen skulle leda till censurens återinförande. La Presse försäkrar, att man nu upptäckt förfalskaren af de föregifna brefven från Ludvig Filip. Ställningen till utlandet säges änna vara lika betänklig som förut. Visserligen väntar mar något af Konung Leopolds resa till London; men äfven han tros vara bekymrad om sin ställning och, för att betrygga den, hafva försäkrat sig om Englands och Österrikes garanti för bibehållande af hans thron, i händelse det skulie komma till någon brytning mellan dem och Frankrike. En sådan garanti har han naturligtvis ej kunnat erhålla annat än emot löfte att ingå på de båda makternas planer. En vederläggning af dessa betänkligheter tyckes likväl finnas i krigsministerns tillåtelse för befälhafvarne i departementerna att permittera de unga soldater af 4834 och 48533 års klasser, som i förliden Oktober månad kallades till tjenstgöring. Man har i Algier med framgång fortsalt systemet af ströftåg mot de Arabiska stammarna, hvarvid alltid en mängd boskap och annat byte tillfallit Fransmännen, utan att någon märkbar förlust af manskap deraf blifvit följden. SPANIEN. Regentskapet har företagit en reduktion af armåen, som tyckes vilja blifva ganska vä!görande för landet och dess finanser. Alla soldater af 1831 års utskrifning, äfvensom alla friviliige, hafva nemligen blifvit entledigade med en månads 2flöning. Afvenledes har det förordnat, att alla militärer och arbetare, som genom lagen af den 4 Januari 4843 fitt vissa jordstycken sig tilldelta, ej skola oroas i deras besittning och att de, som mistat dem, skela återfå dem eller bekomma ersällning, 1 händelse de redan äro försålda, Styrelsen skall hafva kommit vissa intriger på spåren, som bedrifvas emellan en del af garnisonens soldater och ultra-progressisterne, des. k. astrumplösex, hvilka visade sigaldra verksammast vid rörelsen den 4 September, men af regeringen lemnats obelönte. Några arresteringar skola i anledning häraf hafva ägt rum. Oroande rykten fortfara att spridas, men hvilka tyckas icke serdeles bekymra regeringen. Dit hör äfven det, att 4842 års konstitution blifvit proklamerad på ön Cuba. Det, liksom de öfriga, torde dock fordra bekräftelse. PORTUGAL. Dsuro-traktaten antogs af senaten den 26 Januari, ehuru endast 23 ledamöter voro tilistädes, sarktionerades genast al Drottningen, infördes i det officiella bladet, och en kurir afsändes dermed till Madrid. Icke desto mindre fortsättas rustningarna och isynnerhet befästnirgs-arbetet kring Lissabon, eburu man skulle tycka, att penningarne derför kunde till någonting Lättre anl HUvcket ckrlle dom misstara sie cam tradda dacca