Aftonbladet – 26 februari 1841, sida 1

UTRIKES. 1 —t—— I den mycket omtvistade frågan om befästandet af staden Paris, har den bekante författaren Michel Chevalier, för det närvarande statsingeniör och medarbetare i Journal des Debats, meddelat ett vttrande, som för allmänligheten af de: åsigter, det innefattar, bör ega intresse äfven för andra än Fransmän. Som likväl nämnde tidning uttalat sig för befästningen, har Chevalier låtit sin uppsats inflyta i ett provinsblad. Han yttrar deri, att endast en återgångs politik, ett återvändande till barbariet, i en tidpunkt, då man i allmänhet slöjfar fästningarne, kan framkalla förslaget att med tredubbla rader af befästningsverk omgifya Paris, och förvandla denna konsternas och civilisatior.ens bufvudstad till en fästning, samt nedgräfva en half milliard och kanske mera, under skansar och bastioner, under det att andra nationer använda sina kapitaler till produktiva än damål och till befordrandet af välstård och bildning ibland alla folk-klasser. Ja, säger han vwvidare, Owm vi skola äter begynna konventet och kejsar-riket, förnya propagandan, eller med vapen grunda Trankrikes herravälde öfver verlden, då begriper jag, att man befäster Paris. Hela Frankrike måste då blifva ett förskansadt läger ech Paris ett citadell; men betänka vi, att Frankrike hädanefter bör söka sin Iycka och storhet i freden; att en propaganda wid stränderna af Rhenfloden skulle mottagas ined gevärskulor af just dem, som vi föregifva oss att vilja befria, då måste vi väl inse vigten att begagna våra kapitaler till en fredlig organisation af landet, till utveckling af arbetet, den mäktigaste källa för moralitet. Tyskland är freden lika tillgifyvet som Frankrike. Annu för några månader sedan har jag hos dess industriösa och upplysta folk förnummit huru lifliga sympatierna äro för oss, under det vilkor, att vi ej komma till: dem och; tjuta propaganda, som de afsky. Tyskland: kan blott komma i krig med oss om vi tvinga. det dertill, genom våra hotelser och väldsamheter; det är om Frankrike på nytt skulle underkasta sig regeringen af en bandfull rasande, eller några äregirige, hvilka hade tagit statsrodret med storm och kunde förskaffa sig ett namn i historien, på samma sätt som Herostratus. I detta fall, men blott i detta, blefve Paris hotadt; men då skulle ock Paris och Frankrike icke kunna genom någonting räddas från anfallet af dem koalition, som skulle bilda sig emot dem. Det eniga, väl anförda och kraftigt regerade Frankrike, som kämpar för heliga grundsatser, det kan på sitt gebiet bjuda hela verden spetsen och komma hola jordklotet att darra. Men splittradt, ioch det vore det så snart vi erhölle ett fac-simile af konventet, en kopia af direktorium eller en karrikatyr af kejsardömet,) sönderslitet af faktioner, beväpnadt till fördel för föråldrade och wvilda passioner, släpadt till -stagtbänken af anförare, för hvilka det endast kunde hysa förakt ech hat, skulle Frankrike, detta vårt sköna, herrliga fosterland, blifva besegradt och öfverväldigadt, i trots af tusende omkring dess hufvadstad uppförde vallar och butnidrade chinesiska muraran i DET FRANSYSKA TULLSYSTEMEY. :-Fransyska tidningen Za presse lyckönskar den kommitt, som förberedt lagen angående tullafgifterna åt Deputerade Kammaren, att hafva gjort