Aftonbladet – 25 februari 1841, sida 1

Hr Foenander var förekommen af Hr Schartau. I stöd af 76 Regeringsformen ansåg han sig icke kunna erkänna någon statsskuld, och då han icke kunde erkänna någon: sådan, ansåg han sig ej heller kunna ingå i granskning eller. bedömande af saken; han biföll således betänkandet. Hr Effbrinck önskade äfven af. ungefär samma skäl bifsll till det resultat, hvari Utskottet stannat. Hr Brinck. Enär StatsUtskottet uti förevarande memorial N:o 427 uppgifver, att Kabinettskassan häftar för en skuld åf icke mindre än Rdr 775,966 532 sk. Bko samt upplyser, att denna skuld varit uppe till en million Rdr Bko, oaktadt anslaget till nämnde kassa varit så öfverflödigt, att under de af utrikes Statsministern uppgifne femton år, som samma skuld fortfarit, bordt kunnat berparas en million Rdr Bko, som bevisas deraf, att samma mini ster till nuvarande StatsUtskott uppgifvit, att Rdr 200,000 Bko årligen vore fullt tillräckligt för ofvanberörde kassa; enär, säger jag, ett sådant beklagligt förhållande äger rum, då må med skäl frågas: hafva de Konungens Rådgifvare, som dertill bidragit eller. densamma döljt, uppfyllt deras oeftergifliga pligt emöt Konung och fosterlamd? till denna fråga måste jag för min del svara nej! och tror att samma fråga måste så besvaras utaf hvarje sann vän utaf sitt Tådernesland, så länge helgden af våra grundlagar icke förnekas; öch 76 8 Regeringsformen der finnes qvarstående; — men då Kongl. Maj:t uti sitt tal till Rikets nu församlade Ständer vid Riksdagens öppnande på Riks salen, säger, att rikets utländska gäld vore betald, när då varande utrikes Statsministern Friherre Stjerneld uti embets skrifvelse tillkännagifver Rikets nu församlade Ständers KonstitutionsUtskott den 3:dje sistlidne Mars på nämnde Utskotts förfrågan, att Kabinettskassan hvarken före, under eller efter den uppgifne tiden: upptagit något lån, så synes mig skäl vara för handen, att få denna för nationen så högst vigtiga fråga mera. utredd, och att i dagen framtvinga den eller dem, som på sådant rätt brutit emot rikets grundlagar, dessa det konstitutionella samhällets lifsprincip; hvarföre jag anser en återremiss böra äga rum. Hr Wern. Efter våra konstitutionella bogrepp om Monarkens ofelbarhet vore det i min tanka rent af förgripligt påstå, att Konungen autoriserat Statsministern att i rak strid med :76 8 RegeringsFormen påbörda Riket, Svenska . Statsverket; någon gäld. Det måtte då vara antingen för Hans Maj:ts enskilda eller ock för framlidne Hans Excellens Wetlersledis räkning, som de af StatsUtskottet omnämnda ifrågavararde lånen blifvit upptagne, hvilket äfven ytterligare bestyrkes afen skrifvelse från Utrikes StatsMinistern Stjerneld till KonstitutionsUtskottet under den. :3, Mars förlidet är, hvari bestämdt förklaras, att Kabinettskassan icke kontraherat någon skuld. Vi hafva väl sedermera hört omtalas, att den häftade för någon brist. Skulle hög eller låg förskjutit penningar till utgifter, som man tycker Kabinettkassan : böra ersätta, må man då föra rent språk, må man öppet meddela beskaffenheten af dylika extra .omkostnader; då först kunna Ständerne på alfvar öfverväga, om det vore någon anledning godtgöra ett, efter mångas förmenande, flärdfullt slöseri. Jag tror det icke; JAtt för sådane dolde ändamål och utan visad: trängande: behof första gängen beträda den orättfärdiga Statslänsbanan, det wore väl åsminstone ett ytterst farligt prejudikat. Den siste StatsMinistern för Utrikes ärenderve har blifvit. tilltalad för RiksRätt, emedan han ansett sig kunna teckna borgensförbindelse å Kabinettskassans vägnar för en annan persona moralis eller immoralis, kallad Barthelemifonden. Kan man med minsta sken af billighet fordra, att vi; Folkets ombud och dess rätts försvarare , skola ikläda Riket betalningsskyldigheter för dessa -upplåningar, hvilkas obehörighet kontrahenterne nogsamt erkänt genem ett långvarigt förhemligande, Ingen långifvare må väl förutsättas vara så oerfaren , att han tror en konstitutionel Stat ens kunna skuldsättas utan Folkrepresentanternes hörande, och inom detta stånd skall. man, som jag hoppas, åtminstone förgäfves iberopa nationaläran eller egenmäktigt reta nationalfåfängan att blanda. sig uti några för fosterlandet helt främmande och bedröfliga penninge-negociationer. Jag bifaller betänkandet. Hr Helsingius hade äfven inom; Utskottet ansett, att man gält nog långt i tystlåtenhet; och ehuru ban fruktade att den redan nog intrasslade saken skulle, om den återkom, blifya ännu mer intråsslad, biföll han likväl en återremiss. Hr Bayge talade äfven för återremiss. Hr Gustafsson : cJag var nära nog af. den tankan itt genast bifalla detta betänkande ; under diskusionens gång har jag dock i så måtto ändrat denna min mening, att jag nu i alle instämmer med Hr Brinck, hvarigenom jag eckså antydt att jag ej motsätter mig en återremiss; likväl under det uttryckiga förbehåll, att denna sak blifver utan afseende ill personen så grundligt undersökt och så utredd;. om Hr Moberg i sitt med så mycken värma afifna anförande antydt och hvarför han nära r0g gått oss i borgen. Skulle, hvilket jag vill förnoda, detta betänkande till sitt resultat återkomna i samma skick som nu, får jag på förhand förlara att jag i allo bifaller det samma. Hr Jaeoby: Det hade blifvit ifrågasavt buruvida et fanns någon skuld eller ej; att skuld funnes, unde man väl taga för afgjordt , då man läst Kongl, Maj:ts Skrifvelse, Huru denna: skuld blifit använd vore en annan sak; men om dep blifit använd för statens nytta, kunde man väl icke iundandraca sig att betala. OÖnskade för vidare utedning återremiss al betänkandet. Diskussionen var slutad och :yvid begärd votering itföllo såsom vi redan berättat 28 röster ör åter? RR AL RR AA Om om JA a MN rt tt —2 OA JA Kr ta HD emiss mot 26 för bifall. —titttt—— BONDESTÅNDETS jeslut i anledning af StatsUtskottets utlåtande Vv 446. 1:0 Konyoy-kommissariatets upphörande -och inättandet, i dess slälle, af ett serskildt, utaf Utskotat färocglavat am hetsverk. .