RIESDAGEN. BORGARESTANDET. Diskussionen om Kabinetts-kassans skuld. (Slut fr. gårdagsbl.) Hr Halling önskade, aw man icke måtte förvill byarken sig sjelf eller andra, utan se ämnet frå dess rätta synpunkt. Man måtte invända. hvad ma ville, så stode det fast, att dåvarande Utrikes Mini stern Friherre Stjerneld uti en officiell skrifvelse a den 3 Mars förklarat, att hvarken före, under elle efter ären 1836—1837 nägot lån för Kabinettskassans räkning blifvit upptaget, och att deremot nt tillförordnade Utrikes Statsministern meddelat, på sät StatsUtskottet upplyst, underrättelser, de der föranlede dertill; att Kabinettskassan skulle häfta för lån eller skuld. Det vore bvar och en representants rät att veta, till hvem han i detta fall skulle sätta förtroende. StatsUtskottet vore ensamt i tillfälle at utreda motsågelsen. Huru långt skullo icke det öfverklagade misstroendet mellan regeringen och na tionen kunna gå, i anledning af en sak som denna om: den: ej. utreddes. Talaären fästade derefter uppmärksamheten på ett yttrande i betänkandet, som låge till grund för de resultat, hvartill Utskottet kommit, nemligen att den ifrågavarande skulden vore beroende på åtal inföl Riksrätt, hvilket åter stode i strid med KonstitutionsUtskottets yttrande i sitt dechargebelänkande. att nemligen intet åtal för någon Kabinettskassans skuldförbindelse skett, utom endast för en borgensförbindelse Kabinettskassan iklädt sig för Barthelemyfonden. : Talaren önskade således äterremiss, men reserverade sig mot all sådan tydning af bans ord, som skulle hau derigenom bifalla skuldens betalande. Första frågan vore, om det funnes någon skuld och hvem som vore skyldig. Denna fråga måste först utredas, derefter ville han i sinom tid ej underlåta att yttra sig öfver hvem han ansåg betalningsansraret må tillkomma: Hr Grdåd yttrade sig kört för en! återremiss för närmare utredning af saken. Hr Lagergren ansäg, att frågan nu, efter de upplysningar som vunnits, fått en ny form, som fordrade att betänkandet mätte aäterremitteras. Det måste utredas buru med denna sak verkligen förhåller sig. Man hade hört insinuationer, som skulle den åsamkade bristen icke blilvit använd till rikets sannskyldiga nytta och statens tjenst. Det vore nödvädigt att få reda härpa, och StatsUtskottet: vore ensamt i tillfälle att lemna, en behöflig utredning i ämnet, hvarföre Talaren önskade en återremiss. Hr Ejellbery hänvisade till 76 Regeringsformen och förldarade, med stöd af denna , attstaten icke kunde ega någon skuld, samt anhöll om bifall till betänkandet. Hr Schartaw hänvisade Hr Lagergren och öfrigt, som önskade utredning af: ämnet, till Kongl. Maj:ts skrifvelse till Utskottet, hvaruti Han begärt att såken måtte behandlas med grannlagenhet.. Det. lät sig icke göra att lemna någon upplysning, om Man icke vitle utsäga allt. ÄR Sar