Aftonbladet – 20 februari 1841, sida 1

I 8. SM. MASERTALLS 2aX8u vid PLOrTgaleR ä LaCngarcsiarRd lagas omdast i förstaämnde Kontor till 9 sk. banke raden. uing i annat fall ofta kunde förhindra honem at fö.ja sin öfrertygelse; men riksdagsmannavalen bord: ske öppet; ty dervid hade man:mera att befara, de eiektorernes öfvertygelse uppoffras genom hemlig: rånkor, än genom fruktan för följderne af öppet ut talade åsigter. Deruti förenade sig Peter Mårtens son från Jönköpings, Spännar Johan Eriksson frår Stera Kopparbergs, Anders Normark från Wester bettens och Anders Brissman från Skaraborgs Län Henrik Hansson från Elfsborgs Län trodde de blifva tillräcklig kostnad både för staten och allmo sen, om riksdagar höllos hvart femte år, som hittill: varit; men skulle likväl tiden utsättas att Riksdag skall hållas hvart tredje år, så borde ock derrvi: utsättas en bestämd tid, hvaröfver Riksdag aldrig finge räcka. Yrkade återremiss. Talade för vote ringar med slutna sedlar inom riksförsamlingen men för öppen röstning vid riksdagsmannaval. Sene Persson från Malmöhus län ansåg, att, sivide kommande Ständer antoge det nu af Rikets Stände godkända fria vasättet, riksdagsmamna-arfrodet då bör af allmäana medel utgå, till det belopp föregå ende Ständer bestämt, och godkände derföre Ut skottets förslag i denna del. I anledning af stad gandet i 63 ansåg har den representant af riks församlingen, som hbivistat de flesta riksmöten, bör: till erdförande amtagas, utan afseende på ort eller län Föreslog, att ombyte af Talmän icke borde sko på kortare tid än tre månader. Talade emot riksdaga hvartannat år och önskade, att ståndet vidblefve sit förra beslut, att riksdag hålles hvart tredje år. — Angående stadgandet i 73 om de öppna emröst ningarne, instämde kar i Prosten Ödmaans reserva tion. Hade visserligen i sina utlåtanden tillstyrk tvåkammar-systemet, men dock på det sätt, att ing: representanter till någondera skulle vara sjelfskrifne Skulle likväl Ståndets gemensamma tanka blifva at antaga emkammarsystemet, så instämde han äfver deruti. Yrkade återremiss. Jaa Olssea från Gefleborgs läm ville tillkänna gifva, det han ansåg en sammanföring i en endi grundlag af stadganderne uti nu gällande Regerings ferm och Riksdagsordning vara af bekofvet påkallsd Delade icke de al några ledamöter yttrade farhågo för följderna af Bondeståndets beslut om allmäxrne riksdagsm val, men kunde deremot icke godkänns förslaget i 49 , att Riksdag borde hållas bvurtannaj år. I afssonde å stadganderne i 73 förenade har sig uti Hr de Mares reservation. Gillade Enkam: Mmariystomet. — Deruti instämde Sven Jehnsson från Jemtlands län. ; Måns Janssen ville i anledning af on ledåmots an: märkning, att änrn icke kändt vore, hvad afseende KonstitulionsUtskottet kam lemna å det af Bonde ståndet vid antagandet af principen om allmänna va fästade rvilker, att hvarje hemmansegare, utan afse. ende å hemmanets värde, bör bibehållas vid rättig. heten att uti riksdagsm valen deltaga, medde den upplysning, att KenstitutionsUtskottet redan, anledning af de met memorialet N:o 38 gjorda an märkningar, uppgjort det förslag, att hvar och em som äger fastighet å landet till 40 Rdrs värde, skulle af valrätten blifva delaktig. Till genmäle af hvac flere ledamöter anfört emet Utskottets förslag, at riksdag bör hållas. hvartannat år, åberopade han hvad han förut anfört, ech erinrade tillika, att enär! stadgadt blifver, det riksdag icke får forifara längre tid än högst sex månader, och representanterne kom ma att utgöra ett mindre antal än tillföreno, någor fara för, att riksdags-omkostnaderne skola hlifva större bädanefter än: hitintills, icke kan vara för handen Att sammanföra stedganderne i Regeringsformen och Riksdagsordningen till ex enda Grundiag, vore doste nödvändigare, som dessa begge fundamental-lagar fö närvarande på flera serskilda ställen innehålla före skrifter, som uels äro af enahanda beskaffenhet ect dels med hvarandra stå i strid, hvilket hitintills med fört icke ringa olägenheter. Från den allmänra grund lag, som sålunda varder föreslagen, borde dessutom afskiljas det reglemeniariska, som endaströrer sätte för Riksförssmlingens arbeten. Tillstyrkte derföre at Ståndet må såsom sin gemensamma tanka blanc annat uttala den grundsats, att alla grundlagens stad: ganden böra till en enda institution sammanföras och kemställde derjemte, att Ståndet likaledes såson sin gemensamma tanka måtte förklara, att alla va och emröstningar under riksdag borde ske med slutna sedlar, samt att Ståndet gillade Erkammar-systemet Famn den anmärkningen, att Sjölkg bör upptagas bland de lagar, hvilka af Konung eeh Ständer skola gemensamt stiftas, väl grundad. Uisk. hade vissorligen ansett, att Sjölag vore inbegriper under allmän eivil-lag, och att något serskildt stadgande derom : Grundlagen följaktligen icke erfordrades; men då er farenheten visat, att missförstånd härutinnan upp kommit, ansåg han det i berörde afseende yrkade tillägg vara nödvändigt. I anledning af en Talares yttrande, att, enär riksdagarne hitintills endast medförde skatter för folket, men icke borde yrka deras tätare återkommande, ville han endast erinra, att om denna sats ägde sin riktighet, der förnuftsenliga följden deraf vore den; att folket för alitid borde afsäga g riksdagar och representationsrätt, hvarpå dock icke någon em felkets väl ömmande medborgare lärer vilja ingå. — Deruti instämde Jehan Anderssen från Upsala län. Johannes Pelerssom från Elfsborgs Län yttrade Sig för Riksdegar kvart tredje år. Gillade enskam marsystemet, och ansåg alla val och omröstningai böra ske med sutna sedlar. å Jakcb KBitlb om talade för enkammarsystemet, i afseende hvarå han yttrade sig i samma syftning som Hans Jansson. Ansåg nödvändigt, att val och om: röstningar under Riksdag böra ske med slutna sedlar, ty om representanterna komma attsammanträda på ex kammare, vore det, utaf lätt insedda skäl, be. gripligt, art icke alla kunna befinna sig i den sjulfständiga ekonomiska och politiska ställning, att de uti en öppen voteriog kunna följa sin öfvertygelse Närmaste grunden för Utskottets tillstyrkande, at EAA di a SR a LR Rs AR