Aftonbladet – 19 februari 1841, sida 1

oo UTRIKES. Engelska tidningen The Times yttrande öfver Fransmännen och deras kolonier. Under det att tonen hos den engelska pressen, serdeles af den ministeriella sidan, i allmänhet är vorden mycket mildare och skonsammare, tyckes deremot The Times, den största af de i London dagligen utkommande tidningar, allt mer och mer stegra sina fiendtliga anfall. I synnerhet yttrade den sig öfver befästningen af Paris på elt så hånande sätt, att Chronicle fann sig föranlåten att lexa upp den. Uti sitt nummer af den 18 Januari kommenterar The Times de franska kolonisationsförsöken i motsats till engelska kolonialväsendet. Deri heter det bland annat: Den ovanliga taflan af Fransmänneus falskt ledda ansträngningar i Afrika bevisar den stora sanningen, att nationalinflytande icke kan vinnas genom öfverraskande våldsamma åtgärder, icke igenom de enormaste offer åt ögonblicket. Den största kontrast, som vi kunna uppställa mot detta Frankrikes trolösa och grymma krigande på norra Afrikas jord, dessa onyttiga och ändamålslösa strapaser för dess trupper, är Englands ställning till Asiens talrika folkslag. Det är vår ära att de indiska furstendömena, hvilka wvi i stället att Wllintetgöra, göra delaktiga af den Europeiska krigskonsten, hållas i lydnad med en brittisk här, icke så stark som halfva Paris besättning. Huru aflägset i fjerran länder den brittiska folkstammen, det brittiska språket, den brittiska friheten slår rot, sker det dock icke genom sabeln och bajonetten: ja, i Australiens vida landssträckor uppvexer ett folk till lif och makt, hvilket sannolikt så länge verlden står kommer att utgöra ett talande bevis, att en stor kolonisation kan grundas helt och hållet utan krig och blodsutgjutelser. Mer än sina vapens makt har England sin moderation och ihärdighet att tacka för sina framgångar. Men det är uppenbart alt det icke är denna utmärkelse som Fransmännen eftersträfva. Krig är deras nationalpassion ; sitt svärd och sina vapens framgångar vilja de hafva att tacka för allt. Detta drag genomgår hela deras historia; derföre har också allt ifrån det 48:de seklets början, tillsista fredsslutet deras kolonialstorhet, hvarpå de ännu ständigt gjorde anspråk, mer och mer sjunkit. Fötut voro frannsmännen egare af några de skönar ste kolonier i Nya Verlden. Med Spanien, delade de San Domingo, hvilken bland. de. vestindiska öarne endast står efter jön. Ctubacsi omfång och frukbarhet. I norra idelen: af Amerikanska kontinenten egde de St: Lorenz ovh dest stränder ända till den störa sjön, och Vidare, ned till kusthamnarne, en position, hvilken försäkråde dem om Bördens polsverkshandel, landets militäriska besittning, och ett obegränsadt, hela norra Amerika omfattande,, fält för sin spekulationss anda. . 1, den:sydligare. delenafssamma kontinent herrskade de sgenomssina plantager vid Misisippi och besittningen af NeW Orleans hättiv öfver eå al