Aftonbladet – 13 februari 1841, sida 1

TV TIGA BERTS ER VE MAJVARR ee 85 ARUPRE eller Hawus LYON, Agent i Götheborg. Hull den 235 Januari 1844. RIKSDAGEN. BONDESTÅNDET. Uti plena den 43 och 46 Januari afgjordes en mängd Utskottsbetönxanden, utann ågon diskussion af intresse. Den 20, 23, 27 och 530 Jan., samt den 35 dennes förekom REPRESENTATIONSFRÅGAN. Vid föredragning af KonstilutionsUtskottets memorial N:o 68, med fortsatt förslag i afseende på nationalrepresentationens ombildning, och deisammanhang dermed nödiga grundlags-ändringar, beslöt Ståndet, att samma memorial skulle i sin helhet,, och icke punktvis, handläggas. Heurlin hade ett skriftligt anförande, deruti han förklarade det icke kunna bestridas, att det skulle leda till större enkelhet och bestämdhet, om Riksdagsordningen, på sätt KonstitutionsUtskottet föreslagit, kunde, sedan de S, som komma att ingå i val-lagen, blifvit uteslutne, öfverflyttas till Regeringsformen, i allt hvad som borde bibehålla grundlagsnatur, samt det öfriga ingå i en arbetsordning) eller reglementen. Begärde derföre proposition på bifall till detta Utskottets förslag. Ville fästa uppmärksamheten derpå, att uti detta förslag icke borde intagas något, som icke stod i oskiljaktigt sammanhang med ombildandet af national-representationen, emedan Konungen deruti skulle kunna finna skäl att vägra sanktion till hela förslaget. Ansåg derföre att Ståndet borde såsom sin gemensamma tanka uttrycka den mening: Att Utskottet anmodas utur förslaget skilja allt hvad som icke eger omedelbart sammanhang med representations-förändringen; samt upptaga sådant i serskildt förslag, för att icke behöfva, i oskiljaktigt sammanhang med det, angående nationalrepresentationens ombildning, underkastas Konungens pröfning., — Ansåg således 8 41, 8, 58, hvad angår Departements cheferne, samt 8 40, 43, 44, 47 böra öfverflyttas i ett annat förslag och 8 114 i närvarande Regeringsform uteslutas. — Gjorde vid redaktionsförslaget följande anmärkningar: 62. Ansåg att antalet sextiop i Pröfningsnämnden vore väl ringa. Trodde, att då antalet af representanterne, enligt Utskottets förslag, blifva 230, det vore mera ändamålsenligt att antaga ofvannämnde antal till 75, på det att dels denna del af Riksförsamlingen icke genom tillfälliga händelser må blifva alltför fåtalig, dels Utskott och Kommitteer kunna förses med ett tillräckligt antal ledamöter, äfven af Pröfningsnämnden. Föreslog alltså, att Ståndet måtte uttrycka, såsom dess gemensamma tanka, att Pröfningsnämnden bör bestå af sjutiofem (735) ledamöter. Ansåg den i 63 8 föreslagne tid af en månad, såsom termin för val af Talman och vice Talman i Riksförsamlingen och dess begge nämnder, vara för lång. Ett misstag i sådane val kunde då utöfva alltför stor inflytelse på ärendernas gång, och trodde, att då Norska Storthinget funnit sig vid att bibehålla det der ursprungligen antagna bruket, att välja för hvarje vecka, borde vi icke låta denna erfaremhet gå för oss förlorad. Föreslog alltså, att Ståndet måtte såsom sin gemensamma tanka uttrycka den önskan: att de i 63 omnämnde val böra ske hvar fjortonde dag). Trodde de i 635 föreslagne 3 ledamöter i ExpeditionsUtskottet vara för få. Föreslog, såsom Ståndets gemensamma tanka, att, på det inga tillfälliga anledningar måtte hindra ExpeditionsUtskottets göromål, ledamöternes i nämnde Utskott antal bör bestämmas till Sex,. Ansåg äfven i grundlagen böra uttryckas, huru i allmänhet förhållas borde med de pekonomiskap lagstiftningsoch andra frågor, som icke tillhöra de här nämnde Utskott, men hvilka kunna komma under Riksförsamlingens behandling, och trodde sakkunskap och skyndsam handläggning vara mera att påräkna, om för hvarje serskildt mål en kommitte tillsattes, som sedan kunde få sig de likartade mål (med eller utan förstärkning af ledamöternes antal) uppdragne. Föreslog derföre, såsom Ståndets gemensamma tanka, att i slutet af 65 borde tilläggas: 6:0 Alla till ofvannämnde Utskotts behandling icke hörande ärender öfverlemnas till utredning åt för tillfållet valde kommitterade, till ett antal af minst tre, men högst psju, hvilka böra sitt utlåtande deröfver afgifva, innan ärendet af Kamrarne till afgörande företapgeso. Den i 69 8 föreslagne proportionen för närvarande personalen, vid besluts fattande, vore mindre välbetänkt. Skulle tre femtedelar erfordras för beslut, kunde en minoritet, som utgjorde fullt 25, genom dess uteblifvande från öfverläggningarne, göra hela representationens verksamhet till intet. Det minsta antalet, som bör deltaga i beslut, borde visst bestämmas, men utsattes det till öfver hälften, uppstede alltid betänkligheter. Föreslog derföre, såsom Stårdets gemensamma förklarande: att beslut kan fattas, derest hälften af ledamöterne i Riksförsamlingen, eller i Mämnden eller Utskott, äre närvarande.s — Förslaget i 70 8, att Riksförsamlingen endast skulle kunna rösta öfver nämndernas förslag i deras helhet, ansåg han olämpligt, emedan, genom en ringa förändring, meningarne ofte kunde förenas; och anrkäll derföre, att Ståndet gemensamt ville förklara, att 3 mom. borde få följande lydelse: Om frågan till Riksfärsamlingen sålunda blifvit hänskjuptem, röstas der förut öfver stora nämndens hela förslag, eck, ifall des afslåe, öfter pröfnings-Dämndens, då , röster erferdras för antagandet; skulle intetdera antagas; företages ärendet till pröfning af Riksfövsamlingen in plena, sodam en serskild dertitl utvald Koramitte afg fvit mytt förslag I ämnet. I händelse af Ståndetk bifall till hvad ban Vid 654 åa Ra.