Aftonbladet – 9 februari 1841, sida 1

förra utlåtandet, tillstyrka Rikets Ständer, att anhålla det Kongl. Maj:t, efter föregången undersökning och rotehållarnes hörande, täcktes i nåder vidtaga de åtgärder, som kunna finnas tjenliga för afbjelpande af nyssberörde öfverklagade olägenheter; i afseende å skjutsning till och inställelse å samlingsplatserne af Blekinge Läns indelta båtsmän. — — — HM 4537, i anledning af väckt motion, att den, sedan år 1682 inom Helsingland och Gestrikland uppodlade jord icke må med rotering besväras. Riksdegsfullmäktige i Bondeståndet från Gefieborgs Lin hade anfört: att, då Gestrikland samt Helsingland år 1682 åtogo sig att uppsätta en inIdeld infanteristyrka af 4,200 man, sådant skedde emot försäkran af Kongl. Maj:t, att dessa landskap icke skulle derutöfver med någon utskrifning betungas, hvilket förhållande motionären förmodat böra Ifortfara, äfven utan afseende på framtida ytterligare ! uppodlingar, samt till följd häraf yrkat, att aila de nyhemman, som ifrån berörde år blifvit upptagne, och kunna rotering underkastas, må anslås till understöd åt de äldre hemman, som äro med ordinarie soldat-rotering betungade, och att enahanda förhållande måtte ega rum inom de socknar, som draga båtsmansrotering, med den skilnad, att intet nyhemman der må såsom sådant räknas förr än efter 1688, då kontrakten om nämnde rotering upprättades 0. S. V. Utskotten deremot yttra: att då Kongl. Maj:t gemensamt med Rikets Ständer beslutat, att kronoskatteoch frälsejord inom hela riket, som ej förut varit till ordinarie rotering indeldt, skall i sådan rotering deltaga ), till följd hvaraf äfven detta redar verkställts samt blifvit afslutadt i en del Län, då i andra det deremot ej ännu medhunnits, så finna Utskotten sig, vid sådant förhållande, böra tillstyrka, att motionärens framställning om nyhemmans befrielse från roteringsbesväret, utom i hvad deraf kan vinnas understöd för den redan roterade jorden, icke må till någon åtgärd föranleda. Statssamt EkonomiUtskottets utlåtande Mi 438, i anledning af återremiss af Utskottets utlåtande N:o 14, angående åtskilliga Ön St Barthelemy rörande förhållanden. Utskotten anse sig ej böra frånträda sitt förra betänkande, och yttrar i. anledning af Hr Winges förslag, att ön måtte till den högsthjudande försäljas, att Kongl. Maj:t genom nådig skrifvelse till Rikets Ständer af den 48 Juni 1818, förklarat dess nådiga afsigt vara att, i händelse ön skulle på billiga vilkor kunna till en främmande makt afträdas, en; afhandling i sådant afscende genast ingå, under vilkor, att afkastningen af den derför inflytande summa anyändes efter de i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 143 Maj 1812 fastställda grunder; hvarefter Rikets Ständer, genom beslut af den 8 Juli 41848, samtyckt till Kongl. Maj:ts berörde nådiga: framställning, med de förbebåll, Ständernes omförmälde underdåniga skrifvelse innehåller ; och hemställa alltså, att nämnde förslag. äfven må förfalla. o— — —M 1539,.i anledning af väckt motion rörande landets. uppodlande oeh nybyggens anläggande å kronans uppedlade trakter m. m. Utskotten tillstyrka att motionen Iemnas utan afsecende. — — — HE 140, i anledning af väckt fråga om klockare-helgonskyldens i Skåne användande till folkskolor. Utskotten anse motionen icke böra föranleda till någon åtgärd. .— — HM 11, i anledning af väckt fråga om reglering afsjön Wenerns vattenhöjd. Utskotten afstyrka äfven detta förslag. — — — NM 1492, i anledning af väckt motion, angående remonteringen vid Lif-Regementets Dragon-korps. Utskotten föreslå, att en: ufderdånig anhällan rmåtte hos Kongl. Maj:t göras derom, att Rusthållarne vid Lif-Regementets Dragonkorps må få remontera med hästar af hvad mörk färg som heldst. ) Vi fäste uppmärksamheten uppå att denna Utskottens uppgift grundas på det svåraste misstag. Rikets Ständer hafva 4810 beslutat, att ovilkorligen all i riket befintlig oroterad jord skulle åläggas extra Totering. Genom ett, lindrigast sagdt missförstånd, men rättast förvridning af dessa ord, inflöt i ett beslut är 1823, att dermed endast afsetts den privilegierade jorden, och tyddes alltså Rikets Ständers ord, såsom : skulle krono skatte och frälse ingå i ordinarie rotering. Detta vore, på sätt allmänt bekant är, icke endast stridande mot provinsernas kontrakter vid indelningsverkets inrättande, utan hafva äfven R. Ständer sedan vid 1830 och 14834 årens Riksdag på det bestämdaste undanbedt sig, att någon åtgärd för ständigt roterande af dylik jord skulle vidtagas. Deanna sak är af yttersta vigt för jordbrukets förkofran och nyodlingar, och kan ej nog uppmärksamt följas inom Riksstånden. . ga vr