Aftonbladet – 5 februari 1841, sida 3

ij Hells AdNCEKUOLCL Med dc Kalla Adlllralerna, kanliske, om han är för tillfället riktigt fallen för flit, göra sin enskilda korrespondens, samt slutligen noggrannt genomgå Dagbladets annonser, dem han här och der kommenterar med en qvick och sinnrik anmär kning; ty den unga mannen i verken är, om ruan så vill, qvick och sinnrik, På sådant sätt lyckas han, om än stundora lite tråkigt , fördrifva sin förmiddag tills klockan går inemot tre. Hans höga förmän bryte då tupp, och han med. Om ni någon gång vid denna td har edra steg åt Norrbro, skall ni säkert uti det vanliga stimmet af presidenter, byrächefer, råder, upptäcka honom med sin pappersiulle under armen och en beschäftigt vigtig min, som om han allra minst vore expeditionssekreter och härold vid Kongl Maj:ts Orden. Den unga mannen skulle icke för allt i verlder vilja en enda gång låta gå förlorad den utmärkelsen, att på detta sätt offentligen få synas åtminstone i saunma vefva med de reputerliga gubbarne, och det är verkligen med en beuni dransvärd försakelse, han sedan håller till godo sin för omaket kallnade middag hos Rijswijks eller på Hötel Royal. Efter intaget kaffe med tillhörande en liten piopas, — han har sjelf uppfunnit detta nya slags toddy och gifvit det namn — begifver han sig hem, för att hvila ecfler dagens mödor. Det dröjer icke länge, förrän några kamrater anlända och ett vedergqvickande spelparti är i full gång. Är det sommar, äter den unga manner ofta sin middag ute på Djurgården på Blå Porten; han och en tjugo. tretio andra unga män i verken hafva der någorstädes i gr anskapet hyrt en lokal till en sommarlklubb. för alt förena nöjet af pkortens brokigt glada lek med behagen al landtlifvet. Man tappar sina penningar så angenämt vid foglarnes sang från kastanjerna utanför fönstret, den svalkande landtluften modererar så helsosamt spelets hetia, sjelfva passionen förädlas af idylien. Utom den undgängliga möbeln spelbordet har den unga mannen 1i verket hemma hos sig ett stort svartmåladt skrifbord, med grönt kläde öfver skifvan; en mängd rent papper, som han släpat hem med sig tid efter annan från embetsrummet, ligger här utbredt jemte några allmänna författningar, lagoch kameralböcker, hvarförutan märkas en ljusstake med skärm, en almanach, vidöppet utslagen på magen, samt ett nystan gult och blått tvinnadt silke, till genomdragande af handlingar. Allt detta ser ogement embetsmannamessigt ut och uppfyller en med en viss respekt, när man träder in öfver tröskeln. Utanpå dörren har han anslagit ett visitkort, så lydande: N. N. N., vice häradshöfdinga, NN. N., i Kongl. Svea Hofrätt, N. N. N., i Kongl. Maj:ts Kanslip, eller något dylikt, träffas hemma alla förmiddagar från klockan 8 till 40., Jag nämnde, att den unga mannen i verken läser tidningar. Man måste likväl noga akta sig att härunder inbegripa några liberala blad, vare sig än de mest beskedliga och undfallande. Aftonbladet kallar han, efter en hög auktoritet: xie detestable, och han rynkar på näsan åt Dagligt Allehanda. Deremot finner han Statstidningen intressant och Svenska Biet qvickt, samt är en af de tre prenumeranterne på Folkbladet. Och när han uppe i verket kommer löfver någon nummer af Minerva, der det talats om Notenii guldbyxor och Storhertigen vid Lilla Nygatan, går han omkring och läser upp det snillrika skämtet för alla menniskor, och skrattar dervid för hvarje gång med en högljuddhet, hvars loyautå de höga förmännen säkerligen skola veta att belöna framåt ljuspennings)eller gratifikations-tiden, så framt annars någon rättvisa finnes 1 denna verlden. Han hyser sammalunda ett otroligt förakt för de frisinnade representanterna af bondeståndet, och kallar dem alltid med en förbålt satirisk min för ,våra stora stalsmän, våra ministrar,. Om Anckarsvärd och Petre har han från ptillförlitlig källav enskilda förhållanden att berätta. som kunna resa håret på ens hufvud. Den unge mannen i verken är i allmänhet en ifrig besökare af baler och andra offentliga nöjen. Han tillställer gerna sjelf en gång om vintern ett slädparti för de familjer, i hvilkas hus han umgås och der det finnes vackra och rika döttrar. Han är känd af hyrkuskar och fodermarskar och tar på räkving hos dem. Han har tre grader i orden Par Bricole och är bror med Presidenten Westerstrand. dess glada stormästare. j På detta sätt roar han sig, spelar hort, sjunger Bellman, svär ölver de liberala, formerar förnäma bekantskaper ute i verlden, och formerar pennor uppe i verket, till dess han, snart sagdt utan att veta hur, ett, tu, tre, ser sig en man i staten, med titel för sitt namn och stjerna på bröstet, af medborgares förtroende invald i direktioner och nämnder, ledamot för tre Riksdaler Banko om året i Bibelsällskapet och Sällskapet Pro Patria. Det gilfves visserligen undantag från den allna typen; det finnes unge män i verken, uu och arbeta i stället för att springa på uppvaltmigar och fladdrapå picknicker, i i I I I I I i I