FE TR rr re KLEMATIS DELS NOELSO LIVSTID TB AN taga emot hrefvet eller icke?, — Nej!, ropad alla på en gång, avi frukta er ej!n vå vi sålunda icke hade något hopp att f aflemna depechen, återvände jag tiil skeppet Båten saltes härvid i så häftig rörelse, att ja förlorade jemnvigten och föll omkull. En högs lycklig händelse, ty i detsamma flög en väl rik riktad pil öfver det ställe, der jag stått, och slog med sådan våldsambet i bålen, att de: sprang sönder; en sekund förut, och den had gått genom min kropp. En bösskula träffad båtens akter några tum från en matros; 2 elle 3 andra hveno tält förbi våra bufvud; ett på chinesiska kanoner lossades antingen mot oss cl ler mot skeppet, och trupperna gjorde sig fär dizga till en generalsalfva, som troligen skull dödat oss alla, då en händelse melhlankorm, son gaf saken en annan vändning, helt och hille till vår förmån, och tuktade Chineserne för de ras kalla grymhet. Kapten Bourehier hade cb serverat Chinesernas fientliga hållning och, be kymrad om vår säkerhet, lålit så rikta sina ak terkanoner, att de beherskade stranden; just d Chineserne ville gifva sin salfva, hvcno ett på 32:pundiga kulor bland dem, hvilka hade der verkan, att de öfvergåfvo alla anfall mot båter och blefvo betänkte på sin egen säkerhet. Man dariner, soldater och åskådare bortflägtades son agnär, men omkring ett dussin lik blef Hg gande på stranden. Då vi återkommo ombord, riktades så mång kanoner som möjligt på fästet och vonkerna vi besköto dem utan afbrott nära två timmar Fästet var genomborradt som ett såll, men v kunde ej helt och håltet förstöra det, emedai det var ganska fast bygdt. Kanonernras dunde hade imedlertid lockat folk från när och fjerran och kullarnas toppar voro, så långt ögat nådde betäckta med män, qvinnor och barn. ocKapten Bourchier lät nu uppsittla en pro klamation till folket om orsaken till sitt förfa rande, som var, att Mandarinerne icke respek terat stilleståndsflaggan, utan handlat mot foik rätten, och afsände papperet med andre löjtnan ten, åtjöljd af två beväpnade soldater, för at fästa det på eitadellets mur. Innan do kund göra detta, biefvo de Jikväl angripne af chinesi ske soldater, ceh kapten Bourchier lät sålede gifva dem en signal att återvända, på det dera reträtt ej måtte afskäras. De medförde de stu pades sköldar och spjut. Proklamationen inla des sedan i en butelj, som kastades i sjör, oe! vi sågo en fiskare upptaga den. En beväpnac båt 2fsändes för att kapa en stor 3onks ankartåg som låg oss nära och antända den. Detta sked de, men elden slocknade åter, innan farlyge drifvit halfvägs in i hamnen. Skeppet fick mt order att gå under segel, och kl. 4 eftermidda gen öfverlemnade vi ånyo den stora staden Amo; åt dess bestörte innevånare. Jag tror, alt denn: expedition skall komma ata medföra flera vigti2: följder. Folket. såg vårt fredliga, men fåfänga försök att få aflemna brefvet, och det såg äfver sina mandariner och soldater skjuta på vårt co beväpnade folk; det hörde sina truppers office rares trotsighet och såg dem: följande ögonblic ket fly för ett föraktadt barbarskepps eld; de! såg siu ofantliga stad öfverlemnad åt fiendens välbehag och siva krigares fullkomliga oförmåga tt fördrifva dem, under det de segerrika främlingarne skopmade deras stad och inskränkte sin hämnd till de grymme mandarinerne.. Man bör cudast beklaga, all vi cj hade något ångfarlyg som kunde bogsera Blonde intill staden; då skulle vi varil i stånd att nedskjuta eller spränga i uften de serskilda mandarinbusen. Sådant skulle iunu tydligare visat folket, det vi endast hade ut göra med manrdarinerne. Petta var hh väl vanhända icke nödigt, då förloppet i alla fal ihådades af åtminstone 400,000 menniskor. Det blir också numera bekant i hela riket, alt den bvita flaggan är främlingarnes fredstecken, emcJan striden uppkom i avledning af en sådan. Om bord på fregatten Blonde den 7 Juh 4840 BR, Thenmx SPREDS Nandtverkarve-förentngarna i Pagland. Korelska tidningen the Timesiett Toryblad) ordar nyckel om de s. k. Haontverkare-föreningarne, och meddelar några skrifvelser ifrån orterna, som