Aftonbladet – 3 februari 1841, sida 1

De sednaste tidningarna från Södra Amerika skildra tillståndet i Buenos-Ayres högst förskräckligt. Se här bland andra en teckning deraf, som man måste vara benägen att anse öfverdrifven. Buenos-Ayrcs den 24 September 4844. Här ser det högst bedröfligt ut. Rosas, den nuvarande herrskaren, rödjer undan allt som står honom i vägen; ban slår omkring sig åt alla sidor, låter piska och skjuta. Hvart Lavalle tagit vägen, vet ingen; han måste draga sig åter till norden, för att kunna: inskeppa sig, i fall ban blefve för hårdt ausatt. Vämjetigt är det imedlertid att åskåda, huru han komprometterat sina anhängare i provinserna. De skräckscener, hvartill vi dagligen äro vittnen, kunna icke beskrifvas. Ständigt äro polis-kärrorna i rörelse, för att bortföra dödade utur kaserner och fängelser. Sistlidne tisdag blef Don Lukas Gonsales, några timmar efter sin arrestering, bragt om lifvet, emedan en del af hans underhafvande slutit sig till Lavalles parti Afven en son till den fordna guvernören, General Viamonte, en ung man af 48 års ålder, har blifvit arkebuserad samt flera andra arresterade. Aila Unitarierna tillhörande lendställen omkring staden hafva blifvit förhärjade af Majorkapartiets soldatesk; dörrar, möbler och köksredskap säljas till hvem som bjuder något derför, och soldaterna yttra oförtäckt, att all Unitariernes egendom tillhör dem. En fasansvärd syn ir det att åse, huru qvinnorna behandlas; man slår dem, färgar och tjärar dem i synen och föröfvar äfven andra grymheter emot dem; i sår hade ett stort antal officerare ställt sig innanför dörrarne i flera kyrkor för att der begå sådana ohyggligheter emot åtskilliga aktade fruar. Rosas har helt och: hållet förfäat fölket; han drifver det som en fårabjord framför Sig, och nu, då han, säsom det Synes, blifvit befriad från Lavalle, torde det lyckas honom att beveka Amiral Mackau till en för Frankrike afskröckande tred. (Man finner att deita skrefs före fredsslutet). Denne amiral gjorde mycket väsen vid sin ankomst; men efter allt utseende allar han in i sin företrädares fel, ty han har agit fast fot påkusten och icke ryckt direkt not hufvudstaden. Rosas mistänker att han ntrigerar med den andra; och detta vållar, att