Aftonbladet – 30 januari 1841, sida 1

2 sk. banko. Prenumeration och Utdelning i Bladets Ki XOMARS i hörnet af Drottninggatam ech Clara Bergsgränd; i 8. G. LAGERVALLS Enkas vid Storgatan å Ladugårdslandet; 258s endast i förstnämnde Kontor till 8 sk. banko raden. I olägenheter af tulluppbörden skulle inträffa. — von Zw icbersk talade för bifall, förklarande, att hvar je län borde hålla sina broar, så väl som landsvägar. Ifrågavarande underhållsskyldighet vore ej så betungande, som dem man hade i Skaraborgs län, hvsruti flere ledamöter instämde. — Ola Jeppsson ansåg, att då här förekom den omständigheten, att tvenne härader i ett annat län äro ålagde underhållsskyldigheten af en bro, som af dem sällan begagnades, det ej terde vara ur vägen, att hos Köngl. Maj:t anhålla em en undersökning i berörde afseende, och önskade att Ståndet icke motsatte sig en återremiss på de af Nils Jeppsson anförde grunder. — Deruti instämde Lars Pettersson och Lars Nilsson från Blekinge Län samt Per Pålsson från Skåne. Deremot talade Lars Larsson från Elfsborgs Län för bifall till Utskottets förslag, i samma syftning som von Zweigbergk och äfven Anders Brisman från Skaraborgs Län, tilläggande, att beviljandet af anslag till ifrågavarande ändamål skulle för-! anleda ett vådligt prejudikat, hvarigenom staten kunde komma att betala underhållskostnaden för alla broar i riket. I denna syftning yttrade sig äfven Per Östman från Westernorrlands Län. — Per Josssom från Skåne anmärkte, att hvarje af de nu ifrågavarande härader hade egna broar att underhålla, utan Långebre, oeh förenade sig i öfrigt med Ola Jeppsson. — Anders Avdersesim från Skaraborgs Län bifoll Utskottets hemställan. Mindes mycket väl, huru man vid sista Riksdag fåfängt stridde, för att; erhålla understöd till broar; men som staten ej an-! sågs hafva någon underhållsskyldighet i berörde af-j seende, kunde någonting härmed icke vinnas. Tviflade visserligen icke på, att hvarje härad är begåfvadt med silt pund; men det härad, som han Fe-: presenterade, ha 235 marker på sitt. Deruti förenade: sig Stephan Andersson, Olof Persson och Erik Jansson från Stockholms Län, Jan Andersson från Westerås Län. — Oia Jeppsson förklarade sin mening ingalunda verit, att staten skulle öfvertaga underi hållsskyldigheten af Långebro; men då det serskilda : förhållandet med denna bro inträffade, att 2:e härader uti ett annat län hade fått sig tilldeldte andel; uti denna skyldighet, hvilket vore stridande emet,: hvad i allmänhet finnes härom föreskrifvet, trodde; han en undersökning, angående detta förhållande, I borde tillvägabringas genem Regeringens förserg, i: följd af Ständermas skrifvelse. — Hass Jarssoni vill visserligen ej motsätta sig en återremiss. men ansåg ifrågavarande undersökning böra ske genom: häradsboernes egen försorg och på deras bekostnad; yttrade sig i samma syftning, sem Zweigbergk och! Anders Andersson från Skaraborgs Län. FHFlere Ledamöter instämde deruti. — Hans Persson: från Gefleborgs Län trodde sig kunna antaga, att; någon uråldrig rättsgrund bestämt denna ifrågavarande underhållsskyldigheten, ech att häraderne van-! nolikt åtagit sig denna emot någon motsvarande ; fördel. En undersökning härem borne således staten ej bekosta. Ville upplysa, att uti Gefleborgs Län finnnes öfver 30,000 alnar broar att underhålla. Skulle staten åtaga sin skyldighet kärutinnan på ett ställe, borde den jemväl ej undandraga sig på ett anrat. Ansåg sig derföre böra bifalia Utskottets hemställan. Deruti instämde Jehanm Eriksson från Stora Kopparbergs, Johannes Anderssen från Skaraborgs, och Peter Persson i Slätthult frår Jönköpings Län. — Peter Jössson och Josas Ardersson från Jönköpings Län yttrade sig lika med Hans Jansson, Brisman m. fl. — Måzs Jöss-sson från Skåne talede för bifall till Utskettets bemställan. — Nils J-ppssom önskade, att Ståndet cj ville motsätta sig återremiss, för att få en undersökning tillvägabragd om tillkomsten af Färs och Frosta Häreders underhållsskyldighet af ifrågavarande bro, och om anledningen hvarföre staden Christianstad derifrån blifvit befriad. — Per Jönsson från Skåne anmärkte, att Christianstads fästning tillhörde staten, hyilken således borde deltaga uti ifrågavarande underhållsskyldighet. — Niklas Joesson från Skåne talade i samma syftning som Nils Jeppsson, och tillade, att ett af de sju häraderne, Östra Göinge Härad, egde inom häradet öfver 40,000 alnar broar och vore således i detta hänseende ganska hårdt betungadt. — Peter Jorssen från Jönköpings Län ansåg de underhållsskyldige ej böra för mycket ifra på undersökning, emedan det eljest skulle kunna hända dem detsamma sem vid en undersökning i Jönköpings Län, angående roteringsfrihet, i följd hvaraf de sökande fingo behålla sin rotering, men förlorade den roteringsafgift, som förut af dem uppburits. — Rulberg från Nerrbottens Län ansåg någon förmån icke kunna vinnas genom en återremiss, hvadan Utskottets hemställan borde bifallas — Nils Persson från Södermanland ansåg Utskottet hafva rätteligen förfarit, men skulle ej hafva gjort det, om en underdånig skrifvelse, angående undersökning, föreslagits. Statsutskottet vore ej tillsatt fär att slita rättsfrågor. Den, som uti ifrågavarande afseende ansåg sig förnärmad, hade rättegångsordningen att rätta sig efter. Den föreslagna skrifvelisen om uudersökning skulle dessutom föranleda till ett betänkligt prejud!kat Biföll Utskottets hemställan. — Nils Jepgssen sade sig alldeles icke känna, att Färs och Frosta Härader hafta några förmåner, i feljd af deras skyldigbet stt underhålla Långebro och fortsatte sitt yrkande på återremiss. Bifölls. Deremot reserverade sig: Per Jönsson fiån Skåne. emedan han ansåg sådane motioner, hvilka afsågo frågor af den beskaffenhet, att deicke tillhörde Rikets Ständers pröfning, icke borde till Utskott remitteras; Nils Jeppsson och Niklas Jönsson från Skåne, I med åberopande af hvad de under diskussionen andragit. 4:0 Om anslag till inrättande i de norra länen af 2 å 5 kemiska blekerier och appreteringsverk. de Om anslag till nödige byggnaders och verkstäders uppförande för en arbetsinrättning uli Eskilstuna fristad. 6:0 Om låneunderstöd för befordrande af åtskilliga nya I anläggningar vid Skönviks Glasbruk, Dessa nd EE