Aftonbladet – 30 januari 1841, sida 1

ch Fredsgaterne; i LAnDEesR.s Bod vid Röda Eodarne; i ndsgatan; i WALLBERGS i huset Nr 26 vid Nybrohamnen: amt i huset är 54 vid Röda Slussgatan. ANNONSER emo: Re : 22 EEE NT 9:o Om anslag till folkundervisningens befrämjande. Hovs Jonsson yttrade: aUtskottet har föreslagit för folkundervisningens befrämjande en summa af 50,000 Rdr att ut.å i 5 år med tillsammans 250,000 Rdr. För detta, det ädlaste och största af alla ändamål, år ingen uppeffriag för stor och, ehuru möjligtvis någon invändning kunde göras ianseende till sjelfra sättet för användandet, öfverskyler dock den goda syftningen denna brist. Jag anmärker endast, att då alla öfriga anslag äro tillstyrkta blott förtrenne år, synes konseqvensen fordra samma princip äfven för detta, och jag yrkar alltså, att den tillstyrkta summan 230,000 Rsir må fördelas på 3 år och utgå med 83,333 Rdr 46 sk. årligen. För denna rättelse torde frågan till Utskottet återremitteras. Deruti förenade sig rde;s Jolmsson i Tuna och Nils Sustaf Nils:or från Östergötbland, Johan swgust Zretterberg från Stockholms län och vice Talmannen Per Evikssor. Per sahttrös delade Hans Janssons tanka och ville derjemte anmärkningsvis hemställa, om icke Utskottet borde upplysa, om de till Skol-seminarierna och deras underhåll serskildt anslagne 15,0C0 Rdr skola framgent till nämnde föremål serskildt utgå. hvarvid ban jikval finge erinra om Ståndets i motsats härmed fattade beslut. — Häruti instämde Peter Jönsson från Jönköpings län, och Widegren med flere. — sivrdiund ansåg ifrågavarande 15,000 Rdr böra serskildt utgå i 5 år, emedan, i händelse Riksdag dessförinnan inträffade, man ej hade några medel för ändamålet att tillgripa. Biföll Utskottets förslag. — toz Zwrivberek ville endast fästa uppmärstsamheten dervid, att fördelningen på 5 år vore stridande mot Ståndets förut tag na beslut eller att extra anslagen borde utgå med en trejedel hvarje år. — J. J. Dahllöf trodde att man ej kunde bevilja anslag, till ett högre, större och värdigare föremål än det ifrågavarande, för hvilket han i öfrigt talade med värma, under förklarande att han önskade beloppet förökadt till åtminstone 100 000 Rdr årligen; för hvilket ändamål han yrkade återremiss. — Deruti instämde äfven Sone Persson ech Niklas Jönsson från Skåne, Anders Joknsson i Okna från Östergöthland ech Olof Lindbäck från Halland. — Nils Persson från Örebro län upplyste, att han i Utskottet yrkat, att beloppet skulle fördubbias och fördelas i förhållande till folkmängden i kvarje k-mmun; men att denna åsigt e, kunnat göra sig gällande. Hade ingenting emot återremiss, — åndere And: 1.sen från Skaraborgs lin erinrade, att anslagets fördelande på 5 år vore stridande emot förut fattadt bestut, emedan detsamma innehåller, att der ej annerlunda finnes serskildt föreskrifyet, de anslagne beloppen komma att utså under tre år. Önskade att samman kunde utså i ännu flere år och att densamma, på sätt flera yrkat, ökas; yrkade derföre återremiss, hvaruti äfven Olaus Eriksson och Johannes Johansson från Götheborgsoch Bokus län med flere instämde. Hats Jaessom yttrade: Det vore visserligen en stor fördelatt erhålla större anslag, och det skulle utgöra min högsta önskan om sådant kuade låta sig göra, men då vi med kamp och möda tillkämpat oss det nu beviljade anslaget, finnes ej någon utsigt att erhålla någo! mera. Det är imedlertid af vigt, att så fort som möjligt försätta kommunerne i tillfälle att påbörj: inrättandet af folkskolorna. Grundläggn:ngen hära skulle försämras om anslaget fördelades på fem år) Yrkade af denna anledning återremiss. Afven Pe Jönsson från Skåne talade för bifall. — FwbrG erkände visserligen, att ifrågavarande anslag är til det vigtigaste ändåmål, då folkets upplysning der med afses; men det vore en ny fråga och mar borde derföre ej taga för stora steg till en börjen Man kunde derföre bifalla betänkandet. Vid näst Riksdag kunde mera erhållas om tillgångarne si medgåfve. Af denna tanka voro äfven Trysen, Jo han Olof Dahlberg från Wester-Norrland, Ander Normark oeh Olof Olofsson från Westerbottens län Johan Andersson Lundberg fråm Norrbottens län Erik Persson från G-fleborgs län, Johan Eriksso! från Stora Kopparberss län, och Olaus Eriksso! från Götbeborgs och Bohus län. — Benit Gud rmurdsson från Halland trodde, att Utskottet i all afseenden träffat medelvägen. Man borde besinn att innan medlen få lyftas, böra lärare vara tillsat te och skolhus inrättade. Det vore således bättr att på fem år dela beloppet, hvaruti jemväl vor inbegripet det blifvande Riksdagsåret. Biföll. Ut skottets förslag. — Deruti förenade sig Jonas Jo hansson och Peter Persson i Adelfors Jönköping län. Bifölls. — fans Janssen och J. J. Dahllö reserverade sig, under åberopande afbvad de ofvan före i frågan andragit. Titt. F. I anledning af ifrågaställde extra Stats anslag till åtskilliga allmänna och enskilda föremål 4:0o Om anslag för tillvägabringande af 8 si statistik-kartor öfver vårt lands serskilda stats förvaltningsgrenar; 9:o om anslag till årligt ur derstöd för utrikes resor i teckniskt afseende Dessa tvenne punkter biföllos. 3:0 Om underkållandet ef Långebro öfver Hc geån vid Christiarstad. Nils J.ppssem och Niklas Jömssen från Skåne yt trade sig skriftligen, angående underhållsskyldig heten af denna bro, i enlighet med den af Ni Jeppsson i ämnet väckta motion, och yrkade åter remiss. — Deruti Lars Bengtsson och Sone Per: son från Skåne förenade sig, den sednare med ti lägg, att han ansåg de tvenne härsderna i Malm hus län från ifrågavarande underhållsskyldighetb frias, samt staden deruti åläggas att deltaga. — samma syftning yttrade sig äfven Per Jönsson frå Christianstads län, tilläggande, att han ansåg Ni Jeppssons förslag, att upptaga afeift för öfverfartei för att dermed bestrida underhållandet, olämplig emedan en mängd af allmogen tvenne dagar i vec kan konkurrera uti staden, hvarigenom hvarjehand