Aftonbladet – 25 januari 1841, sida 1

AT Velvse MAGI TUVRGL ULL BMVÄSMEUUTITLINGL SJTIITA SKUD åläggas bidraga med hälften af summan, emedan ha ansåg anslaget med en dylik skyldighet ej utgöra nä gon båtnad för kommunen, då man tog i betrak tande öfriga skyldigheterna, i afseende på väghåll ning. En betydligare tillökning i dessa skyldighete skulle för landtmannen blifva alltför påkostande. Väg hållningsskyldigheten tryckte mest jordbruket, eme dan vägarnes iståndsättande vanligen påkommer vi den årstid, då andra för landtmannen väsendtlig göromål äro för handen. Förenade sig med Sah! ström, och ansåg 5000 Rår till hvarje län böra fö ifrågavarande ändamål anslås. Deruti instämde Peter Persson i Slätthult. Jonas Johansson från Jönköpings län förenade si med Sahlström. Ola Jeppsson från Blekinge län instämde med v Zweigbergk, i afseende på, anslagets användande och var således emot att anslaget öfverlemnades å Regeringen. I afseende på väghållningsskyldiges del ta: ande uti arbetskostnaden, ansåg han detta bör Dero på pröfning af kommunernerne sjelfva. Ut skottet ålåge endast att föreslå anslagssumman. Yr kade återremiss. Deruti förenade sig Nils J-ppssen, Håkan Niaso1 och fars Bengtssom från Skåne. Sone Persson från Skåne talade i samma syftning och erinrade, att vägarne i Skåne vore svåra att un derhålla, i anseende till fyllnadsämnenas aflägsenhe från vägarne; och på många ställen vid vissa ärs tider ofarbara. MN Anders Nil:sson från Östergötbland tillkännagaf att man uppgjort förslag att med 46,000 Rdr om lägga vägarne i Östergöthland, och redan derme gått i befattning. Om nu Staten endast med 300 Rdr ville bidraga, skulle arbetet kunna fortsättas Yrkade återremiss och tillstyrkte ett anslag af 120,00 Rdr Bko. Deruti förenade sig Gustaf Pettersson, Ander Johnsson i Oknpa och Anders Andersson från Öster göthland. Per Jonsson fr. Skåne yttrade sig med Peter Jöns son i Trässlända och Sone Persson från Skåne. Sv:n Johnsson från Jemtland vore af Sahlström och Hans Janssons mening. Per Bansson från Wermland förenade sig me Hans Jansson, Nils Persson och von Zweigbergk. Johannes Christoffersson från Kronobergs län de lade Sahlströms och von Zweigbergks åsigter. Johennes Andersson från Calmare län instämd uti Nils Perssons från Södermanland yttrande. Afven Lars Larsson från Elfsborgs län ansåg Ut skottet hafva tagit till för litet, och yrkade derföre att Utskottet måtte taga denna fråga i närmare skär skådan och föreslå antingen 450,000 Rdr i ett fö alit eller 50,600 Rdr årligen att utgå i 3:ne år, sam fördelas emellan länen under länsstyrelsens och hus hålls-sällskapets gemensamma disposition; och talad i öfrigt i samma anda som Hans Jansson, Deruti förenade sig Peter Claösson fr. Elfsborg och Jan And.rsson fr. Westerås län. Petter Persson från Ädelfors ansåg anslaget bör emellan länen lika fördelas och delade i öfrigt Sal ströms åsigt. T Nils Persson och Henrik Andersson från Örebr voro förekomne af von Zweigbergk, med hvilken d instämde. Sahlström ville såsom Ståndets gemensamma tank föreslå, att 4,000 Rdr årligen lemnades till hvarj län, att utgå till nästa riksdag, och att de öfver lemnades till länens eller kommunernes egen dispo sition. Henrik Bansson från Elfsborgs län var af lik: tanka med von Zweigbergk. Pavid Andersson från Halland och Lars Nilssor från Blekinge m. fl. voro af dens tanke, som yrka förhöjdt anslag och fördelning deraf lika emellan all: länen. : Petter Jönsson från Jönköpings län hemställde om icke Utskottet borde utbyta orden ade allmännc landsväsarne i rikel mot uavägarne i riken. I hans ort funnos häradsvägar lika nödvändiga och svåra att underhålla som landsvägar. Sven Isaksson fån Öland talade för behofvet a understöd för hans hemort framför många andr: landsorter. Yrkade 420,000 Rrs anslag att af kom munerne sjelfve disponeras. Johannes Christoffersson från Kronobergs län syntes det bäst, att Konungens Befallningshafvande disponerade medlen i samråd med ombud från hvarje socken, hvilka jemväl borde deltaga uti öfverläggningarne om bästa sättet att medlen begagna. Sven Heurlin och Widegren ansågo diskussioner hafva blifvit allt för lång, då alla voro af samma mening, Petter Mårtensson från Jönköpings län delade väl deras åsigt, som yrkat ett högre statsanslag till förbättrande af vägarne inom riket, men ville likväl icke, att desse medel skulle användas till byeller bivägar, utan önskade, att hvar och en i detta afseende jemte Talaren ville hålla sig blott på stora landsvägen. 7:0 Om anläggning af en chausså emellan Westerås och Fahlun. Petter -Gabriclsson yttrade sig skriftligen, i afseende å chaussten emellan Westerås och Fahlun, lika med Anders Anderssons reservation. David Andersson från Halland anmärkte, att om detta beviljades, skulle Westerås län och Dalarne erhålla anslag både till cbauss och backiga vägars uppbjelpande. Man borde ej anslå medel till företag, hvilkas nytta ieke förut vore konstaterad. Bäst vore, att anslag lemnades till kommunerne, hvilka sjelfve fingo bestämma sättet för deras användande. Yrkade således afslag å denna punkt. Deruti förenade sig flere af Ståndets ledamöter. Petter Claösson från Elfsborgs län åberopade sitt d. 28 sistl. Nov. ingifna anförande. Anders Anderssen från Skaraborgs län åberepade sin reservation, och afslog anslaget, emedan en dylik chausså ej skulle kunna så anläggas att den för framtiden egde bestånd, i anseende till våra långa vintrar och deraf följande vattenflöden och källossningar; hvaruti Erik Jansson från Stockholms län och Petter Mårtensson från Jönköpings län instämde. Rulberg trodde ifrågavarande anslag åt Dalorten mm ooo res Ia sr RR KAN