— Fru Flygare, Författarinna till åtskilliga originalromaner, hvilka varit med fördel omnämnda både i denna och andra tidningar, har nyligen ingått äktenskap med en ung Hr Carlen, bekant såsom förfaltare till ett arbete, kalladt: Stycken på vers, och till flera i tidningarna införda smärre poesier. Freja innehåller, med anledning häraf, i går afton tvenne serskilda poemer, det cna ett s. k. Epithalamium, af G—n (Hr Göransn), det andra: Till Skalden (!) J. GCarlen och Skaldinnan Emilie Flygare vid samma tillfälle, af I—n (Ingelman). Det förra sväfvar upp i en dythyrambisk flygt; ur det sednare förtjenar följande stycke citeias såsom ganska nätt : aDet sannades då efterhand, Hvad man i början knappast trodde, Att fröt på Aganippens strand Upp till en kärlig myrten grodde, Som, knappt var årets lopp förbi, En brudkrans blef för Emilie, Och ren den återvända solen Sitt öga sänker gladt och mildt Ned på en Sångmö och en Sångarpilt, För nade vid kullerstolen. ata——