Aftonbladet – 22 januari 1841, sida 3

— Sistlidne annandag Jul gafs i Berlin, för 200:e gången, Webers Friskytt, sedan den 48 Juni 4821, då den för första gången uppfördes. Under en tidrymd af icke fullt 20 år är ett sådant exempel oerhördt på någon tysk teater; blott några Wienska folkskådespel och Trollflöjten torde erbjuda motstycken härtill. Man kan antaga, att inkomsten af hvarje representation stigit till 400 Thaler, oaktadt den ofta stora vårdslöshet, hvarmed pjesen gifvits, då den ständigt varit begagnad att gripa till, när förfall med andra pjeser inträffat (liksom Preciosa här i Stockholm). Ena teatern i Berlin har således på denna pjes haft en inkomst af 80,000 Thaler, och Tyskland har nära 400 teatrar, som kunna gifva denna opera. Och hvad har den inbringat Weber? Hans enkas väl icke torftiga, men ändock ganska medelmåttiga förmögenhetsomständighbeter, lemna svaret på denna fråga. Frankrike sörjer bättre för sina talanger inom tonkonsten och på scenen. En egen motsats till förhållandet med Weber bildar Spontini, som visserligen kostat teatern i Berlin ännu mera, än den vunnit genom Webers verk. Afyvcn Mozart lefde i knappa omständigheter och Beethowen i fattigdom, såvida icke Erkehertig Rudolph understödt honom; men Rossini frossace i Wien. — Konungen af Cochinchina har skickat ett par lärda och i deras land utmärkta män till Paris, för att studera Fransmännens seder, och taga kännedom om deras allmänna inrättningar. På en soiree hos fransyske handelsministern blefvo de nyligen för honom presenterade, och förstodo rätt väl skicka sig. De voro klädde i stor kostym. Så snart någonting i Fransmännens bruk och uppförande frapperade dem, drogo de upp ur gördeln en liten plånbok med chinesiskt papper, bläck och pensel, och nedskrefyo sina anmärkningar, till och med ibland midt på gatan. — I Belgien finnes en lag, som stadgar, att det ärligen skall uti Monitören tillkännagifvas huru många olycksfall tilldragit sig under året genom kittlarnes springande på ångmachiner, som begagnas på jernvägarne. Enligt denna lag, förklarar nu Moniteuren, att inga sådana olyckor tilldragit sig i hela Belgien år 4840. — Antalet af professorer och docenter vid le Ryska universiteterna är: i Petersburg 49, i Moskwa 352, i Charkow 46, i Kasan 48, i Kiew (S:t Wladimir) 33, och i Dorpat 46; vidare i Pedagogika hufvud-instituter 27, och i Lyceerna: Richelicu 5, Demidoff 12 och Besborodko 9. Det finnes såedes tills. 327 professorer och docenter; af dessa äro 63 af den Grekisk-romerska trosbekännelsen, 351 af len Romersk-katolska, 109 af den Protestantiska, 1 f den Muhammedanska och 3 af icke uppgifven tro. )eribland äro 97 af adligt stånd, 74 af andligt stånd ich 73 utlänningar. SE