Aftonbladet – 19 januari 1841, sida 3

Article Image
sysselsatt med utskrifningen af ett bevis om resultatet af undersökningen; för. att meddelas Presterskapet, infann sig hos honom drängen Anders Jansson från sistnämnde hemman och anmälte fritt oeh otvunget, att han lagt sig i försåt för Olof Jansson, till hvilken han hade gammalt hat, som nu skulle hämnas, och tilldelat honom de svåra slag i hufvudet som förorsakat döden. — Anders Jansson blef efter denna bekännelse häktad och kommer att vid Wisnums Häradsrätt undergå ransakning för detta grofva och rysvärda brott. (Carlstads Tidn.) (Insändt.) Utdrag af ett bref från Carlshamn. Den 24 sistlidne December (Julafton) anställdes husvisitation hos tvenne handlande härstädes. Oaktadt tullbetjeningens oförtrutna och långvariga sökande likt och olikt, lyckades den ej att ertappa något förbudet gods. Hvad som vid detta tillfälle mer än vid andra dylika väckte förtrytelse, var det utomordentliga nitet att så nära ingången till Julhelgen icke räkna för rof att störa familjers husfrid och deras lugna beredelser till firande af den förestående högtiden. -å tillfredsställande det imedlertid är, att den billiga harmen hölls inom behöriga gränser, så nedslående är den erfarenheten, att om än köpmannen söker samvetsgrannt iakttaga lagens föreskrift och endast handlar med tillåtna och förtullade varor, han likväl är utsatt för obehaget att af en ofta öfvermodig tullbetjening se sin verksamhet afbruten, sin afsättning hämmad och hvarje vrå af sitt hus genomspejad. Visst tillerkänner honom lagen någon ersättning för ett sådant ingrepp i hans busfred, men kan väl denna ersättning uppväga all den förnärmelse och den förlust, han som affärsman, medborgare eller familjfader kan möjligen vid ett sådant tillfälle komma att lida? Ingen ckonomisk förordning har ock af opinionen mött ett större ogillande, än den om husvisitationer, ingen gifvit mera anledning till våldsamma uppträden. Det är derföre icke underligt, om man med längtan motser dess snara upphäfvande, så mycket mer, som en lag, hvilken skyddar underordnade intressen på bekostnad af heligare rättigheter, ej kan hvila på någon sann rättsprincip.

19 januari 1841, sida 3

Thumbnail