— Huru vår Herre straffar smugglare. Till uppbyggelse för alla prohibitister. Aderton smugglare, som skulle föra krut ifrån Bern till Savoyen, smögo sig för någon tid sedan öfver bergen deremellan. Den siste af dem märkte, att det var ett litet hål på hans säck, hvarigenom krut utrann, så att en fin svart rand syntes der han gått. Han ropade då på de andra och bad dem vänta under det han utplånade detta spår. Smugglarne satte sig nu på sina säckar att hvila, och den, hvars säck var sönder, gick tillbaka ända dit, der krutet börjat utrinna. För att desto lattare bortskaffa hvarje tecken påtände han krutet, men huru förskräckt blef han icke, då en häftig skakning kullkastade honom. Elden hade hastigt farit utefter hela krutlinien till hans säck, och på samma gång alla de andras, så att de sjutton smugglarne kastades emot stenarne och krossades. Endast den, som förorsakat olyckan, undkom. — En flicka i Bremen hade fattat det beslutet att dränka sig och hoppade derföre ned i stadsgrafven. En man, som såg det, skyndade till hjelp och lyckades rädda henne. Han blef genast kär i henne, och de skola nu snart gifta sig. — I Bremen har en byggmästare på egen bekostnad börjat bygga ett fartyg med en s. k. archimedisk skruf, hvilket skall gå emellan Bremen och NewYork. — En gattjuf i Paris stal en matsked; fasttagen, ville han urskulda sig dermed, att en Doktor ordinerat honom att taya en matsked om dagen. Rättelse: I gårdagsbladet, 40:e spalten, 27:e raden står: Stockholmsposten, i stället för Stockholms tidning. RE