Aftonbladet – 19 januari 1841, sida 1

UTRIKES. FÖRENTA STATERNA. Ett bref från Vashington af d. 20 sistlidne November innehåller åtskilligt af intresse rörande General Harrisons val till President i Förenta Staterna, och den politik, han sannolikt kommer alt följa under sin förvaltning. Brefskrifvaren tyckes, att dömma af flere omständigheter, vara någon i Förenta Staterna bosatt Tysk, men som nog mycket drifves af hat till den nuvarande presidenten van Buren och hans förvaltning. Detta synes i en och annan omständighet göra hans omdöme något partiskt och mindre pålitligt; men brefvet förtjenar i alla fall att läsas såsom upplysande om den närvarande ställni gen i Förenta Staterna. Vi meddela detsamma här nedan: aGeneral Harrison har med en ofantlig majoritet blifvit vald till president. Att van Buren skulle blifva slagen ur fästet, kunde väl förutses; men till och med hans ifrigaste motståndare väntade icke en så fullständig seger. För att blifva vald till president, erfordrades 4148 röster. Af dessa gifver staten Maine 40, New Hampshire 7, Vermont 7, Connecticut 8, Rhode Island 4, Massachusetts 44, New York 42, Pennsylvanien 30, Maryland 40, New Yersey 8; Delavare 3, Ohio 27, Kentuchy 43, Indiana 9, Illinois 35, Missouri 4, Michigan 3, Mississippi 4, Arkansas 53, Virginien 23, Norra Carolina 45, Södra Carolina 44, Georgien 44, Alabama 4. Tennessee 45, och Louisiana 3 röster. Såvida staterna valt, hafva de alla med undantag af New Hampshire stått på Harrisons sida; Maine, Massachusetts, Connecticut, Vermont, Rhode Island, New York, Pennsylvanien, Kentuchy, Hlinois, Ohio, Michigan, Delavare, Maryland, Georgien hafva med ofantliga majoriteter förklarat sig för cLandtmannen på North Berd; men den största segren, en seger, om hvilken jag förtviflade, har blifvit vunnen i Pennsylvanien. Denna stat, hvilken allt ifrån sin grundläggning varit på det radikala partiets sida, har omsider, för första gången, trädt på det konservativas. Man kan göra sig ett begrepp om den ofantliga jäsningen 1 sinnena, då man förnimmer, att general Harrison, bland 300,000 röster, endast fick en majoritet af 343. Då Jackson valdes, slog samma stat sig på den radikala sidan med en majoritet af 32,000 röster. Detta är ett afgörande nederlag och visar de redan synbara följderne af van Burens åtgärder , uppgjorda och verkställda i den mest fullkomliga och oblandade partianda. I synnerhet hafva de Tyska grefskapen i Pennsylvanien gifvit ofantliga pluraliteter till Harrisons fördel, och nogsamt bevisat Amerikanerne, hvari folkets i Pennsylvanien egentliga kraft och styrka består. Hade Tysharne, hvilke af religiösa bevekelsegrunder hittills icke tagit någon del i politiken, icke denna gången gjort ett undantag från regeln, hade landtbrukarne i det inre af landet icke visat mera lugn och insigt än befolkningen i de stora städerna, så hade säkerligen Pennsylvanien, och med denna stat äfven New York, gått förlorad för Harrisons sak. Det är nemligen en egen, för statlsmännen ytterst vigtig omständighet, att nästan alla stora städer, såsom t. ex, New York, Philadelphia, Baltimore 0. s. v., der federalregeringen anlagt tyghus, postkontor och sjöarsenaler, röstat för van Buren — ett bevis att regeringens embelsmän der vetat förskaffa sig ett betydligt inflytande, och att en stor del af folket 1 dessa städer lätt kan vinnas för den ena eller andra åtgärden af federal-styrelsen. Nästan i alla grefskap hafva städerna med stora majoriteter varit på van Burens sida, under det landsbygden nästan enhälligt förklarat sig för general Harrison. Förnämligast var det de vestra staterna, hvilka, väckta liksom afett tordön, organiserade sig såsom demokratiskt parti,