Aftonbladet – 11 januari 1841, sida 1

serligen detta. Pet vore icke obekant för Ständet huru illa våra vidsträckta, skärfyllda kuster i detta afseende äro försedda. Tal. hade önskat, att Utskottet tillstyrkt hela det äskade anslaget, och trodde att Utskottet borde egna synnerlig . uppmärksamhet åt detta ämne vid betänkandets återremitterande. Hr Ehristi rssonm önskade likaledes, att denna fråga skulle allvarligt behjertäs af Ständerna och att de, med afseende å Sveriges vidlyftiga kuster, ville anslå hela det äskade beleppet 400,000 Rdr eller mera om ske kunde. Hr EkAolm: Det kunde icke bestridas, att ändamålet för detta anslag vore mycket maktpåliggande, men enär man redan på den ordinarie staten uppfört en betydlig tillökning denna Riksdag och ansenliga besparingar skett, som möjligen voro disponibla, kunde ej Tal. finna anslaget i frågan otillräckligt. Hr Elfbrinek var förundrad öfrer den njugghet Utskottet i detta fall visat. De under sednare åren uppförda stenfyrar hafva kostat 30,000 Rir stycket, och den summa Utskottet föreslagit skulle försjå till 2 !I, sådana. Af flere motioner inhemtas attnya fyrar behöfvas på flera stälen m. m. Ansåg att Utskottet berdt tillstyrka hela det äskade anslaget och ännu mer. Hr 8rinck hade önskat att Utskottet visat större frikostighet i detta ämne; det vore ej skäl attspara, då frågan var om att sauvera menniskolif och egendom. Förvaltningen af sjöärendena hade vitsordat behofvet af de fyrar, hvarem Tal. väckt motion, med undantag af tvenne. Anhöll om bifall till hela anslaget under trenne år, och fästade dessutom uppmärksamheten på behofvet att förbättra våra närvarande sjömärken, som äro i så dåligt skick, att de icke ens på dagen, mindre i mörkret, kunna observeras. Det förundrade Tal. att åtskilliga af Ståndets ledamöter, som icke äro näringsidkare, utan löntagare, men eljest visa en frikostighet, som tyckes förutsätta att de af sina kommittenter fått uppdrag att bevilja alla anslag, som röra försvarsverket och högre löner, att de icke i denna fråga yttrat sig. Tal., som ej fått ett sådant uppdrag, kunde icke gå så långt i frikostighet, utan först afse de behof, som voro nödvändiga för vårt industriella lif. Hr Rydia förenade sig med Herr Brinck, utom i hvad den sista anmärkningen i afseende på löntagarne angick, hvilken han ansåg vara en personlig förolämpning. Ansåg att hela den begärda summan skulle beviljas, att utgå så fort nya båkar hunne att byggas. Hr Norfa hemställde att ett sådant tillägg måtte göras, att, om en eller annan af ifrågasatta nya fyrbåkar högst nödvändigt erfordras, Kongl. Maj:t skulle ega att om inrättande deraf gå i författning och dertill använda möjligen befintliga tillgångar. Hr Baliine talade äfven för bifall till Kongl. Maj:ts proposition i ämnet, men insåg att äfven denna summa blefre otillräcklig och behöfde fördubblas, innan vi erhållit ett tillräckligt antal fyrar och båkar på våra vidsträckta kuster. Hr Hammar skulle vilja bifalla det nu tillstyrkta anslag, på så sätt, att det finge utgå till den 45 Januari 4843. Hr Wera hade, med stor tillfredsssällelse, hört den välvilja, hvarmed detta ämne omfattades; önskade, att de medel, sem för ändamålet beviljades, måtte hasigare få utgå och hela anslaget kunna genast användas, hvarigenom många menniskolif besparades. Hr Psetre: Bohofvet af ifrågavarande anslag, är till komplett evidens ådagalagdt; men Tal. önskade, att Utskottet, efter återremiss. ville behandla ämnet i sammanhang med handelsoch sjöfartsfonden, som tvifvelsutan först och främst borde tagas i anspråk för statsanslag af sådan natur, som detta. Hr Blförirch önskade, att vederbörande skeppsrederier måtte varda hörde, i afseende på planen för fyroch båkanläggningen. Hr Jacobs var äfven af den tanka, att Kongl. Maj:ts proposition borde bifallas. I anledning af Hr Brincks anmärkning, yttrade Tal., att han idke voterat eller erhållit uppdrag, att votera för höga anslag, emedan han viste, att folket behöfde lindring i sina skattebördor; men å andra sidan borde man icke eller blindt afslå allt. Hr Christterssor var i hufvudsaken förekommen af Hr Wern. Hr Ekhelm anhöll, att Utskottet ville utreda, huru mycken behållning funnes af förut för fyrars och båkars underhåll anslagna medel. Hr Lindström vitsordade behofvet af de fyrar på Gottland, om hvilkas inrättande Hr Brinck väckt motion. På hela Gottland finnes endast en båk, och i följe deraf inträffa på öns norra sida som oftast skeppsbrott och strandningar. Hr Westman förenade sig hufvudsakligen med Hr Norin. Hr H-yja dt begagnade detta tillfälle, än fästa Utskottets uppmärksamhet derpå, att Tal. redan i början af riksdagen uti en motion framställt behofvet om fyrar i Bohus Län, då mellan Marstrand och Norge icke funnes någon fyr. Hr Lagereren fann Hr Brincks yttrande, i afseende på löntagarne, så oskuldsfullt, att han önskat, det något svar derå icke följt. Punkten återremitterades. 35:e punkten: angående anslag till dockbyggnad i Carskrona. För bifall till det begärda anslaget talade Hr Halström; Hr CArislistsson, som gjorde en jemförelse mellan kostnaden för underhållet och förvarandet af en skärgårdsflotta och cen linieflotta, och genom hvilken jemförelse han sökte visa företradet af dockors anläggning; Hrr Grapenutsser, Wifk och Fiemnelius instämde med honom; Hr Petrd ansåg, att Utskottet bordt inhemta ytterligare upplysningar i ämnet; och häruti instämde Hr Jacobi. 6:e punkten: om anslag för förberedande af vattenledningen t Carlskrona. Öfver denna punkt uppstod en lång diskussion. Hr Christisrsson: Man uppgjorde för längre tid sedan en plan, att från några källor nära Lyckeby leda vattnet, genom i jorden nedlagda rännor, till staden. Dåvarande stadsboerne skola, såsom förmäles, gålt in på, att härtill lemna ett årligt anslag af 15,000 Rdr. Vid närmare undersökningar, och då a sa