Aftonbladet – 11 januari 1841, sida 1

fatt, UPP IVTE tu had sd a HIVISURUTIST LILAVE RESER Utskottets uttalade grundsatser och handlingssätt; för egen del trodde Tal. dock, att ångfartygens nytta, annorlunda än såsom vyvchikler till seglande fartyg är mera anad, än faktiskt bevisad. Men då andra stater egde dylika ångfartyg, borde väl också Syerige, som väl ändå måtte få namnet af en marinstat, dermed förses, hvarföre Tal. yrkade bifall till Kgl. Maj:ts proposition. Hr Wedberg skulle instämt med Hr Schartau. om han likasom denne varit närvarande i Utsk. då frågan der behandlades; som Tal. då hade permission, ansåg han sig böra tillkännagifva i hvilka delar han öfyvyerensstämde med Utskottet eller ej Hr Ekholm kunde icke instämma med Hr Scharfau. emedan han dels trodde sig böra redvgöra för motiverna till de beslut, i hvilka han deltagit, dels ansåg det nödigt, att någon röst höjde sig mot den frikostighet, som några ledamöter synts påyrka; om ej någon röst höjde sig deremot, skulle man kunna tro, att hela BorgareStåndet gillade cen sådan frikostighet; kommittenterna följde med uppmärksamhet sina ombuds tillgöranden, och Tal. hade åtminstone icke af sina erhållit medgifvande, att bevilja alla de rika anslagen. Hrr Eteliberg, Foenander och Wallander instämde med Hr Behartau, och Hr Walley med Hr Ebholm. Hr Jacobi: Utskottet hade lösligt behandlat frågan och byggt sitt tillstyrkande på en förhoppning om flottans reorganisation, Denna vore ännu ganska problematisk; om med densamma förstås ett skärgådsflottans gynnande på linieflottans bekostnad, vore utgången mycket tvifyel underkastad; begge vapnens samverkan behöfdes för vårt sjöförsvar. Hr Petre. I afseende på denna punkt gällde Talarens anmärkning vid den föregående. Kongl. Maj:ts proposition i detta ämne vore nämligen äfven kontrasignerad af Hr Grip, som öfverlemnat sin plats åt nu varande Sjöministern. Denne hade visserligen förut tillhört Kongl. Maj:ts konselj. Då Hr Jacobi tillvitat Utskottet en löslig behandling af frågan, vore det af nöden, att Utskottet från sjödepartementet inhemtade nödiga upplysningar, huruvida, och i hvad mån regeringen ämnade fästa afseende vid Rikets Ständers ofvanberörda skrifvelse i afseende på flottans organisation. Hvad någre andra punkter i detta betänkande beträffar, fann Tal. visserligen, att ett serskildt anslag vore af nöden, för anskaffande af bombkanoner, så vida nemligen visshet erhålles, att ett rationelt försvarssystem kommer att göra sig gällande. De till förbättringar af Båkoch Fyrningsväsendet anslagna 735,000 Rdr synas lämpligast hafva tillhört handelsoch sjöfartsfonden. — — — I afscende på de med sjöförsvaret gemenskap ägande ämnenas behandling, anmärkte Talaren den motvillighet, som nästan urartat till terrorism, hvilken gjort sig gäl lande då någon inom representationen vågat höja sin röst i dessa frågor; men hade brännmärkt den sokunnigivuts. som vid både denna och föregående Riksdagar sökt fästa uppmärksamheten på de betänkliga bristerna i vårt sjöförsvar. Och likväl vore det just denna okunnighet, som, alla hinder till trots, lagt de vid sjöadministratioren förekommande missbruk i dagen och slutligen, i följd af ihärdigt bemödande, lyskats derpå fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, samt utverkat denna stats makts beslut, att omsider i afseende derpå till Kongl. Maj:t aflåta en underdånig skrifvelse. Hr Jacobi önskade, i anledning af Hr Petrtes sista yttrarde, att Utskottet ville inhemta Regeringens tanka, om huru många linieskepp och fregatter Regeringen anser böra underhållas. Hr Moberg ansåg sig, ehuru han i allmänhet gillade Hr Schartaus mening, både oförhindrad och skyldig att, der så erfordrades, meddela upplysningar. I afseende på Hr Petres yttrande erinrade Tal. om den redan afgångna skrifvelsen, hvilken gått derpå ut, att Kongl. Maj:t för nästkommande Ständer måtte framlägga planen till sjöförsvaret. I strid med detta heslut, kunde man icke begära en dylik upplysning vid närvarande Riksdaz, emedan den ej på så kort tid kan hinna att meddelas. Hr Pelrö medgaf, att icke Utskottet kunde infordra eller förvänta några egentliga officiella upplysningar i frågan; han hade endast menat, att Utskottet på vanligt sätt skulle sätta sig i beröring med vederbörande för upplysningars vinnande. Det erkändes imedlertid, att den embetsman, som borde lemna dessa upplysningar, lätt kunde finna medel att undandraga sig sådant. Punkten återremitterades 3:dje punkten, om anslaget till upphandling af bombkanoner. Hr Christisrssom: Utskottet hade i denna punkt gått tillväga med försigtighet och konseqvens; Tal. hade icke kunnat vänta högre anslag, men då bombkanoner äro behöfliga icke blott för linieskepp, fregatter och kanonslupar, utan äfven för ångfartyg, hemställde Tal. om icke hela det belopp Kongl. Maj:t föreslagit kunde beviljas. Hr Wiik instämde. Hr Petreö: Detta Utskottets resonnemang vitsordade riktigheten af Tal. förra anmärkning, att Utskottet saknar kännedom om den nya sjöministerns åsivter i fråga om lämpligaste systemet för sjöförsvaret; och då på, sätt en Talare, Hr Gezelius, yttrat, det kunde vara osäkert, huruvida någon förändring vunnes i det olämpliga systemet, fattade Tal. väl, huruledes mången i sådana omständigheter tillstyrkt bifall till hvad Kongl. Maj:t önskat. Hr Cåristierssom vore väl öfvertygad, att Hr Petrö ganska väl kände hvarföre marinministern icke meddelat ifrågakomna upplysningar, och att orsaken är, att han icke blifvit derom anmodad, då utskottet trott s:g känna saken bättre; det vore tid att sluta med anmärkningar emot marinministerns personlighet. Hr Jacobi: Utskottet hade tillstyrkt atvt 40,000 Rdr måtte användas till fregatters och kanonslupars armering med bombkanoner; Tal. önskade att, om icke hela det af Kongl Maj:t begärda anslag kunde beviljas, de tillstyrkta medlen åtminstone skulle få användas hå flottanz armering i allmänhet med det