Aftonbladet – 8 januari 1841, sida 1

RIKSDAGEN. BORGARESTÅNDET. Diskussionen om extra statsregleringen. Utur denna långa diskussion, som vi redan d dagar, då den förekom inom Ståndet, i förbigåend omnämnt, anse vi nu, sedan protokollet blifvit ju steradt, nägra utdrag i afseende på de vigtigast och mest omtvistade punkterna i Statsutskottets för slag förtjena meddelas; — att införa diskussionen sin helhet, skulle både upptaga för mycket utrym me i bladet och blifva tröttande för Läsaren. Öfverläggningen i hufvudsaken föregicks af en lång tvist om föredragningssättet, hvilken upptog ett hel förmiddagsplenum. På Talmannens hemställan on huruvida icke hvarje punkt serskildt borde disku teras, och huruvida icke de, som ej återremittera des, borde genast bifallas eller afslås, eller om ick Ständet, likasom vid andra dylika tillfällen, vill inskränka sig till förklarande, att dylika punkter lem nades utan anmärkning, uppstod Hr Petre och hem ställde, huruvida icke Ståndet, som utan tvifvel ön skade Riksdagens afslutande, så fort som möjligt ville öfverenskomma, att nu förfara på lika sätt som vid behandlingen af den ordinarie regleringen eller att i sädana punkter, der återremiss kunde undvikas, genast fatta beslut om bifall till eller afslag af Utskottets förslag, på det att icke tiden måtte förspillas meå någon ytterligare diskussion derom Häruti instämde flere af Ståndet; men Hr W.j4 trodde derecmot, att man nu borde gå till väga på samma sätt, som vid flere föregående tillfällen, och att Ståndet endast måtte förklara, att det lemnade de punkter utan anmärkning; mot hvilka någon sådan icke förekom, hvarigenom Ständet undvek att binda hän derna på sig, då ett nytt utlåtande kunde inkommå. I samma syftning talade Hrr Layergr.n, Chri stisrson, Dre Maire, tezelius, Mobery och Helsingius, hvaremot EHrtr Wera och Widberg yttrade sig, i enlighet med Ir Petres anförande. Genom en votering, som slutade denna föregående diskussion, afgjordes med 33 röster mot 20, att förslaget skulle diskuteras punktvis, och att vid de punkter, som lemnades utan anmärkning, sådant endast skull anteknas, utan definitivt beslut, hvaremot de, hvarvid anmärkningar framställdes, skulle återremitteras. Denna debatt upptog ett helt förmiddagsplenum; uti följande sammankomst hvälfde sig diskussionen först öfver Statsutskottets åtgärd, att bestämma extra regleringen endast för trenne år. Med ogillande häraf yttrade sig Hrr Hjos, Timnelius, Kihoim, Bayge, Gezelius bongenbery, Lugeruter, m. fl, hvaremot Hrr De Mare, Guste sson, Hading Geijer, srinck, Petrå, m. fl. försvarade Utskottets tillgörande. Hr Schartau förklarade, att han, på grund af det föredragningssätt, som nu blifvit antaget, ansåg för helt och hållet ändamålslöst, och endast för kansliet betungande, att ingå i försvar af Utskottets tillstyrkanden; hvadan han ämnade låta utlåtandet till Utskottet återgå med all den påpackning det kunde få. Sedan diskussionen häröfver var slutad, återremitterades sjelfva betänkandet N:o 554, och man skred till företagande af de dervid fogade bilagorna. Öfver Litt. A, 1:a punkten, angående anslag till komplettering af redskaps-, rid-, anspann för 40 batterier af nya fältartilleriet, yttrade sig först Hr Lagergren, med den anmärkning att enär Utskottet medgaf nyttan af denna utgift, och då en hvar torde känna den omsorg, som erfordrades vid förfärdigandet af artilleriets attiralj, Utskottet saknat fog att minska det äskade anslaget. Hr Helleday var förekommen af Hr Lagergren. Genom det af Utskottet tillstyrkta anslaget äro 5 batterier kompletta, men ej de öfriga. Tal. tillstyrkte derföre hela det begärdta anslaget, men i fall detta ej beviliades, föreslog han, att det, som bifölles, skulle ställas till Regeringens disposition, att användas på det sätt, densamma funne lämpligast. Hr Wern trodde detta anslag vara helt och hället öfverflödigt. En million riksdaler hade redan på den ordinarie regleringen blifvit anordnad för krigsmateriellens kompletterande. Man skulle väl då kunna tro, att Regeringen dermed kunde fylla