Aftonbladet – 27 november 1840, sida 1

BIKSDAGEN. BONBESTÅNDET. IREPRESENTATIONSFRÅGAER. (Borts. från gärdagsbl.) Plenum der 27 Oktescr, e. m. Stephan Andersson från Stoc:holms Lit, skriftligen; sz vidt Tafarens mening funnat rätt uppfattas, ville än reservera sig mot minimivärdet 250 Rdr, trodde,:att så lingesjordegendoriarna uti Riket äro uti sicstor olikbet:4uR sin grusdskatt emo: hvarans dra, så kan cj Beller tiden vara inne a sammans smälta fyra Stämd still ett sent att i Konstitui tionsEktskottets Eörstag evådlighoter, så väl för sjelfi va thronen som för Bondestårdet, möjligen kundå ligga fördelda. Har talade vidare om ass Gustaf den förstenunder sir landsflykt skyddades af Bond ståndet, fortfor derma: cja, äfven vårt Stängt. som all: tid iryggas af eSrundlagarna semt, med underdånig tillgifeenhet för sina konungar, har ju selltid varit tryggadt, för de från äldre tider, då eller då, af illa ka dag åsyftnirgar, om införande af det ILiffländ: ska tsgen, hvarigenorn den urbelunde kiessen kunde som skr reatur til livegna jöredijas, kvarigenom efteri kommande slägter-skola hafvaznledningtl hämdend suckar öfver värt sivft, likasem fordna konungars blod, öfver våltsamma oförrät or, ropar ; hämd och förbar nelse öfver deftögre personers försiderin; och slöt alermed, at han ansåg att-1809 och 1810 års somt 4834 uckh 4855 års represniattonsordning måsie oförändrad bibebålas, då Ståndet,:i lika grund dad tiuillhet, öser åakommand2 propositioner sina: beslat fatta. H Peter Mårtensson från Jönkpoings Lär hade alltid irom sig hest forböga för antagandet af en omskaped represecetationsreform, bhufvudsakfigen emed dar kan befarat, attiBondestärdets rätt kulle komma al förnärmas och inskränkes, men kunde efter en förökad erfasenhet om det nörvarandervepresentatiorssättets oformlighet och den-ctora tidsatdrägt, dryga koctnad och ringa landsgagnetighet detrredfört, ieke annat än, afärerligaste öfvertgzelse, förana sig med dem. som vilja n ombildning och förändring till nägvl battre af Evenska folkets nuvarande representatior, helst han nogsart gjort sig reda-derför, att Bondeståndet för närvarande her vid Bsisdagsför-l handbngarne mindre att säga, än detsamma enligt naturkg rätt och Allmän billighez borde zillkomma, och att således Bondeständet, sem är i: esittning; af större delen af Rikets jord, ovilkorligen skulle, vid en rättseniig ombildning nu varende represeniation, icke kunna komme, att migot för-! lora, .men deremet hafryr allt käl förvänta en. rättvis jörökurns I sitt inflytande, på Riksazgelägenheternes behandling och agörande, väl vetande, att, om ock det skulle htvda att. efter ex förbättrad repre-. sentatiens införande, någonsgång ett mindresantal, af. Bondest. skulle till Riksdagsmän inväljas, sådant dock icke i :sågon mån minskade Ständets inflytande, enär med den utsträckta valrättighet det vunne, det hade att för sin del, 1ill Räsdagsmän utse skicklige mänsafhvad Ständsom helst. Hen gillade derföre Utek:s förslag eller så kallade sacnfälte val, men ville deck framställa följande enmärkeingar. Kan yrkade nemligen först, aut wvalrättigas åter bestämmes till 235 ech valbarheteålder tll 50 är, vidase valrättens visträckande vill hvarje ordägare, ehuru: liten och till huru ringa värde som hu!st hans: kemmansdel än må vara uppskattad. si mycket helare j yttrade han, som i hans hemort finnas mångfallsiga fjerdedels mantal,, hvilka icke kunna utarrepsdeI ras mot en arrendeafgift af ens 40 Rår; för det n:dje ville han, att uttrycket krenobetjent,, som i flera delar af Utskottets förslag förekommer, mäårte till undvikande af misstydning, Bsärmare bestäm mas; för det 4:de att det i 8 af förslaget upp(2gne skäl, att lagligen undandraga sig Riksdagsemannakallet, nemligen, att den valde bevistat 2:ne Riksdagar, borde uteslutas, hvarföre han också ansåg uttrycket eller två Riksdagar bevistatv, alldeles böra utur här nämnde utgå; för det 5:te att förslagets 12 8 om valsätt medelst aslutna sedlar,, måtte förändras till följande lydelse: Sådant val sker af de för hvarje valdistrikt utsedde valmännen, antingen muntligen celler medelst vid valtillfäliet framgifvande enkla och öppna sedlar, af hvilka hvardera bör innehålla så många namn som valdistriktet äger sända Riksdagsmän. Valman, som vid valtillfället icke persorligen när är, äger icke rätt röstsedel afgifvan. Peter Mårtenson anförde härför äfven det skäl, att elektor, som ej kunde skrifva, skulle nödgas förlita sig på andra eller till och med röja hvem han röstade på; för det 6:te ! ansåg ham nödigt, att i 34 S, vid föreskriften, att i ingen, som icke i valet deltager eller dermed har: befallning, må vid val närvara, bestämdt utsättes I vid Riksdagsmannaval,, på det den ej måtte tilämpas på valmansval, som ske i allmän sockenstämma, derifrån allmänna bruket och häfdvunna:; swedvanor förbjuda att utvisa den ähörare, som sig skickligen och anständigt uppförer. i Härj instämde Jonas Andersson från Jönköpings; än. Jokanres Peterssom från Elfsborgs län yttrade, ut nämnets vigt torde göra förlåtligt, om äfven