Aftonbladet – 7 november 1840, sida 3

Den otur, som r förföljt !kronans fartyg, isynnerhet ängfartygen, synes icke vilja upphöra. He små äfventyr, man höst berättas om kronans fa artyg vid inock utlöpniagen från Stockholms Ramn, torde bafva förijent mindre uppmärksamhet, men det äfventyr, som enligt Calmare Läns ech Ölands tidning nyligen träffat ångfartyget Sverige, synes bevisa, att oturn ännu alltjemt håller sig framree. Man må nemligen med skäl kalla det otur, att ett ångfartyg, så väl utrustadt, som det nyssnämnda, och försedt med en chef, som utan tvifvel måste anses för en af äe mest sSjövana vid Svenska flottan, har det missödet att icke blott löpa in på andra fartyg i hamn, utan äfven råka att taga sin egen Bit, med manskap i, på släp, och se, eller rättare icke se denna återvända i land, i samma ögonblitk fartyget beger sig till sjöss. Berättelsen :-härom, i nyssnämnde tidning, lyder soma följer: aKorgl. Postänzfartyget Sverige hitkom d. 29 dennes kl.5 e. m. Trån Stockholm. Fartyget medförde öbetrdligt frålkigods, och hade endast få passagerare. — Vid fartygets afgång härifrån, d. 30 dennes, 1illdrog stgzg den ohehagligheten, att detamma ssiötte emot tre andra, på inre redden för ankar liggande fartyg, samt tillfogade dem skador, nvilka j så lätt lära kunna repareras, och för hvilka man redan tagit mått och steg till erhållande af ersätträng. Då ångfartycet utlopp, hängåe dess siup med tre man på släp, men som ångfartyget gjorde så hård fart, att:slupen ej kunde vaka, nödrades :mas löskasta slupens fånglina. Slupen, som under den starka sjögången och stormen, emöjligen sirulle kunnat upphinna fartyget, återvände hit, hvarest den är tagen i förvar, och de i slupen varande tre man hafva afrost till Carlskrona, sedan kostnaden för denna resa BATvit dem i förskott lemnad ur härvarande landträpteri. IA BANTMERLR AE HAD AASE