Aftonbladet – 3 november 1840, sida 2

jemkningsförslagets aflemnande, låter sin anmälan åtföljas af så fullständigt utarbetadt förslag enligt begge åsigterna, alt lika väl den ena, som den andra, af de tvänne oskiljaktiga meningarne kunna af Stånden antagas eller förkastas; ty, hvarje annan åtgärd skulle vara synbart partisk, samt genom sjelfva behandlingssättet undertrycka den mening, hvilken icke af Utskottet, enligt grundlagens afsigt, blifvit så tillräckligt utredd och föreslagen, att den behörigen kan såsom ett helt för sig antagas. Om åter detta sker, och Utskottet i alla detaljer framlägger utvecklingen, äfven af det förslag, som det redan haft tillfredsställelse att se, i hufvudsaken, gilladt af representanterna för den stora massan af Svenska folket; så synes ännu icke allt hopp förloradt, att komma närmare målet, och det är egentligen härom vi vilja yttra några ord. Vi tillåte oss i sådant afseende den frågan: kunna de tre första Ståndens yttrade meningar i ringaste mån motsvara nationens fordringar? ega de för sig sannolikheten att vinna allmänna 0pinionen, och att vid en blifvande Riksdag biträdas af Sveriges Bondestånd? Svårligen. Det är knappt tänkbart, att majoriteten af Svenska folket, under närvarande förhållanden skulle kunna åtnöja sig med en ombildning af national-representationen, som grundas på bibehållandet af mtnoritetens envälde öfver majoriteten, i den anda de tre Stånden sökt att stadga detsamma; nemligen, genom införlifvandet 1 representationen af några orepresenterade klasser, hvilka hufvudsakligen dela de tre privilegierade Ståndens intressen och fördomar, och kanske skulle förstärka deras motstånd mot samhällets politiska och moraliska utveckling, samt för den utbildning af det konstitutionella statsskick, som måste betraktas såsom konungamaktens enda utväg, att förena sin egen tillvarelse med folkets belåtenhet och förtroende. Detta betänkliga förhållande utredes närmare genom en öfverblick af de krafter, som äro intresserade i frågan. Sveriges befolkning är fördelad på följande sätt: ) På landet: män ........ 1,330,000. qvinnor . ..... 1,410,000. ;0009 749,000. I Stockh.: män ........ 39, ;000. qvinnor..... . 44,000. I öfr. städer: män .....-...96,060. qvinnor, . .. .. 111,000. 290,000. Summa 2,030,000. Städernas folkmängd kan således antagas,i medeltal, till fullt en tiondedel af hela Rikets, och landets utgör nära nio tiondedelar. Denna befolknings förmögenhetsvilkor, att döma af taxeringar, inteckningslängder, handelsförhållanderna med utlänningen, sterbhusafgifterna, inkomstbevillningen, samt de löntagande klassernas fördelning, kunna anses ega ungefär följande förhållanden till hvarandra: FastighetsRörlig förÅrsSkattebivärde. mögenhet. inkomst. drag. Landet ..... 20144 lg 2530 Stockholm . .. 3 fav Vasa Öfriga städerna ?3, 5 iY Häraf visar sig redan missförhållandet emellan skattebidragen och förmögenhetsvilkoren. Och till hvilka reflexioner måste man ej häraf komma? Men, för att kunna stödja dem på ännu starkare rältsgrunder, måste man äfven betrakta de förhållanden, som ståndsoch klassfördelningarne i flera afseenden utvisa. Se här de anmärkningsvärdaste. z Tor sr hav 2 RE å SA EES sI3323 SEI 8 2E Snö ma ss 5 ET: TLA 3 s SS RE 4 Sa : Amarpg ww