Aftonbladet – 2 november 1840, sida 1

begäran att Österport måtte fa stå öppen den natten, emedän : kejsaren, som hade motvind; icke kunde komma tillbaka till staden före nattens inbrott: Detta lofvades. Frampå natten skiekades en Rysk officer, vid namn Bruce, dit, för att se efter om porten var öppen; men han fann den stängd, och ett. nytt bud, som skickades för:att begära portens öppnande, måste låta sig nöja med det-besked, att nyckeln: blifvit lemnad till konungen, och: att män äcke kunde falla honom besvärlig midt i! natten. Fastän Ryssland vår i förbund med England,yttrade kejsaren dock ofta högt sin harm öfver, att den Engelska flottan under amiral Norris blef liggande, på Köpenhamns redd, emedan han nemligen deri fann en stötesten för sina ;trolösa, planer, emot Danmark. Icke heller kunde han:.;dölja, sitt . missnöje öfver samlingen af trupper omkring Köpenhamn, : ehuruiväl det var i öfverensstämmelse med. den aftalta planen om landstigningen i Skåne, och vid en mönstring af det 40,000 man starka Danska rytteriet, blef han så bestört. öfver dessa truppers sköna hållning och förträffliga utrustning, att han, för att dölja sin förargelse, förfogade sig bort, och begaf sig in i silt tält, utan att se mönstringen till: slut: Kronoborg fick ett plötsligt besök af: Kejsaren, som begaf sig dit med några väl bemannade galerer, för att se om något der stöd att företaga. Men då han fann, att man här var förberedd på allt, att fästningsyerken. med omsorg bevakades, och. att besällningen hade skarplad: dade gevär, hvilket han sjelf. erfor; då ;han ryckte geväret! ifråm en soldat och afsköt det, så drog han lika hastigt derifrån som ham kom mit dit. Mot Köpenhamn skedde ett försök af samma beskaffenKct. En dag bröt Kejsaren plötsligt upp från lägret med 13500: 3 4600 ryttare, efter. hvilka följde, en stor mängd fotfolk och försökte, i spetsen för dessa, att tränga in genom Österport;. men den: vakthafvande officern, löjtnant Martin Dyssel, märkte oråd; och tillät blott Kejsaren att passera, men fällde ned slagbommen för de trupper, som kommo efter honom. Kejsaren besvärade sig häröfver för Fredrik IV, men uträttade dermed ingenting, emedan Konungen helt och hållet gillade Dyssels förhållande och sedermera -till: och med, såsom. ber löning, upptog honom i adelsståndet under namn af Falkenskjoldi Efter: dessa bevis på den Ryske Kejsarens trolöshet, använde Fredrik IV ala de försigtighetsmått, som omständigheterne kräfde. Vakterne vid stadsportarne och på vallarne fördubblades, högvakterne försågos med kanoner, Köpenhamns. borgare och studenter kallades till vapen, kavalleriet, som låg utanför staden, fick befallning. att hålla sig färdigt på första !vink, flottan lades för ånkar på redden, kanoner planterades på vallarne och skarpladdades. Den Engelske amiralen rådde Konungen,:att angripa och förstöra de 48 Ryska galererne, som lågo i hamnen, och baron Holstein erböd. sig, att med de ofta nämnde: 40,000 Danske ryttarne. anfalla Ryska lägret och inom 2:ne timmar ned-! hugga eller taga till fånga hvarenda Ryss, som fanns på Seland; men Fredrik IV ville ännu. icke skrida till del yttersta. Han uppmanade ännu en gång Kejsaren att göra alfvar af landstigningen på: Skåne, men erhöll till svar, att årstiden nu vore så långt liden, att maniingenting kunde företaga, att det vär bristipå lifsmedel o. s. v.; deremot erböd Kejsaren att ställa ett antal af de Ryska trupperna till Konungens . disposition... Men den erbjudna styrkan var så ringa, att dermed ingen ting kunde uträttas, och detta förslag .blef ,derföre förkastadt, äfvensom ett: annat, hvilket gick ut på att 20.000:man Ryssar skulle blifva... stående i Danmark öfver: vintern, 10;060 på Seland och 40,000 på Jutland. Konungen skref sedermera ett bref till Kejsaren, hvari han an-t modade honom att draga sina trupper från Såland, ju förr ju hellre. Kejsaren måste beqväma sig dertill,, och inskeppningen gick; för sig. d. 49 September. Missnöjd och dröjande lem-. nade Peter den-store det: byte, hanmcåt sig: ute. sett; flottan blef; under förevänning afiholviid, : liggande, nästan en hel inåriad, på Köpenhamns! redd, och seglade först ull Rysstahd långt in i Oktober månad. UTATEGERERN SS På detta sätt frälstes Danmarks hufvudstad från den öfverhängande faran. Hade regeringen icke den gången varit så försigtig; hade icke den jån-gen en betydlig Dansk kiigsmakt varit! samlad omkring Köpenhamn och en förenad Darbkoch Engelsk flotta skyddat staden från sjösidan, så. är det intet tvifvels att ju Kejsaren genom up-: penbart våld :genomdrifvit, hvad, han; nu sökte... uppnå genom list och omvägar. Om Köpenhamn fallit! i Ryssarnes: våld, så hade det blifvit svårt utt fördrifva dem derifrån; ty den Ryske : örnen släpper icke lätt det bytet, hvari han Ven gång spänt sin klo; och om äfven Sverige, som egde len andra kusten al sundet, i följd af det heimiga förbundet: emellan Peter -ochCarl gjört genensam sak med Ryssland, så skulle knappt håson euröpeisk makt håfva varit i stånd att rycka seland ur Rysslands händer. H Då vi påminna oss Ryska regeringens uppföande emot Danmark vid detta tillfälle, Tinner ss ovilkorligt i hågen. Rysslandå förbållande med fseende på borttagandöt äfNorige. Ryssl Kejsare lexamder, densamme söm få år förut högtidligt I ndilinat Nanmarnl am stt histändö för att skaffa