Aftonbladet – 2 november 1840, sida 1

1 —— 4 aMIpElsytr 1: HEYSdALLe i KÖPENHAMNS FÅROR ÅR 1716 ). (Ur Danska! tidningen uFodrelandety.) Under det långvariga och blodiga Nordiska kriget, som fördes i början af 18:de seklet, kämPade Danmark och Ryssland med förenade :vapen emot Sverige. : Sedän Svenskarne blifvit fördrifna från deras besittningar på Ostersjöns södra och östra kuster, umgicks mån med den planen, att göra ett: infall-i det egentliga Sverige, för att tvinga dess stridbare konung Carl NH till fred: Fredrik IV och Peter den store hade af denna anledning ett möte i Hamburg sommarn 41746, cch kommo der öfverens om ått företaga en landstigning: i Skåne, hvartill Ryssländ skulle medverka med 20,000 man fotfolk och 4000 ryttare. I denna afsigt ankom Ryske kejsaren sjelf till Köpenhamn (d. 47 Juli 4746) med en floita af 48 galerer; som hade 8000 man omborcå; efterhand ankommo flere Ryska krigsskepp, så att till slut en flotta af 48 större och mindre krigsskepp var samlad på Köpen-, hamns redd, oberäknadt de 48 galererne, hvilka sednare fingo tillåtelse att: lägga im i hamnen emellan Tullboden och Sjömanslazarettet. : Samtidigt härmed föröktes Ryska: landthären med: ständiga transporter ifrån Fyskland, så, att; till slut äntalet af de Ryska trupper, som lågo i läger utanför Österport, längs stranden ända ut vill Charlotte. lund: uppskattades till 40,000 man. Också å Danska sidan var: en betydlig styrka samlad: 40,000: ryttare lå o i läger utanför Norreport, och -46,000 man fotfolk voro fördelta på åtskilliga ställerv i närheten af Köpenhamn; derjemte hade den Danska flottan, som kryssat i Nordsjön, blifvit beordrad till Sundet, der den förenade sig med en Engelsk flotta under befäl af amiral Norris, så alt. ingenting nu stod i vägen för den tillämnade ländstigningen i Skåne. Men -oaktadt Fredrik IV, som måste bära den störa tungan af en så betydande krigsmakts dag-. liga underhåll och förplägning, enträget anmoI dade den Ryske kejsaren att verkställa den plan, I hvarom de öfvenskommit, blef saken dock unjder hvarjehanda förevänningar dragen ut på tiden af Peter d. store, som deremot dagligen var ifrigt sysselsatt att upprätta sjökort öfver Sundet, samt att låta pejla djupet i hamnen och de grafvar, som omg fva Köpenhamn och kastellet. Man började nu vid Danska hofvet fatta misstankar, att Peter alldeles icke hade något allvar med en landstigning i Skåne, och om det redan väckt stor betänklighet, att Ryska krigsmakten nästan var ökad till dubbla styrkan emot hvad ursprungligen var bestämdt; så måste denna be-: tänklighet. stiga till -bögsta bekymmer, då Fredrik IV från flera håll fick skriftlig uhderrättelse om, att Peter d store, långtifrån att tänka på en laridstigning i Skåne i förening med Danska trupper, hyste de: farligaste planer emot Danmark och dess hufvudstad. Hans afsigt var nemligen att sluta fred med Carl XIL, hvarkill denne var fullkomligt benägen, till och med om freden skulle köpås med uppoffring af Svenska provinserna vid Finska yiken, blott han kunde få hämnd på Danmark och England, hvilka i synnerhet voro föremål för hans förbittring. Sverige skulle till ersättning erhålla Norrige, Peter ville öfverrumpla Köpenhamn och Kroneborg, för: att! sätta sig i besittning af Seland. Denna plan öfverensstämde väl med Peters bekanta sträfvande att komma i besittning af en hamn vid Östersjön; han hade, vid olika tidepunkter, kastat sina blickar på Wismar, Stralsund-och Carlskrona; utan: att det bittils lyckats honom att sätta i verket denna sin favoritplan; kunde han blott få Köpenhamn och Kroneborg i sitt våld, så hade han uppnått högsta. målet, för sina önskningar. Herraväldet i Östersjön hade. blifvit tryggadt i hans hand genom dessa fästningar, hvilka beherrska Öresund, detta vigtiga farvatten, hvilket träffande blifvit kalladt det ena stora lufthålet, hvarigenom den ofantliga Ryska statskroppen drager andan; likasom den af de Europeiska makterna med afundsjuka bevakade Bosforen är det andra. — Peter den stores beteende under det hans 40,000 man starka här låg utanför : Köpenhamns portar och hans 48 krigsskepp och 48 galerer på redden och i Håmnen, var sådant, att alla tvifvelsmål) måste försvinna, dem man ännu kunde hysa om verkligheten af en så förrädisk plan. Först begärte han en af nycklarne till Österport och i staden, som han ville; men Fredrik IV afslog det, med förklaring att det skulle föranleda ) Läsaren finner här den uppsats, hvarom ett par ord nämndes i Lördagsbladet bland utMM An nt