Aftonbladet – 31 oktober 1840, sida 2

r 2 i t TUSLHNdHHAl fv, CRPDv MVMLPART, ADD tUuUtL SKYIUVUIA heter, kunna åstadkommas. I PSTN SR OR EESEYETORRRTNREA DEN ALFVARSAMMA SIDAN. (Slut fr. gårdagsbl.) Just denna dag var den Söndag, hvarom ja; 1 början talade, och på hvilken St. Clouds folk ;fest skulle firas. Afven skulle denna dag St Clouds vattenkonster sista gången för året sprin:ga: och dessa vattenkonster försäkras vara näs efter Versalles de ypperligaste och förnämsta i verlden, Det var icke lingt lidet på dagen; vä dret skönt, luften klar och täck; jag beslöt der före att fara ut till St. Cloud, dit man komme från Paris på tjugu minuter. Mitt företag sam -manknöt sig så mycket lättare med de tanka jag nyss upplefvat i boklådan, som Konunger för närvarande vistades ute på St. Cloud. Jag anade icke, att jag der skulle få se både honom och Hr Thiers tillsammans. I förbigående: om någon Svensk undrar eller finner en orimlighet i händelsen, derföre, att enj i ligt hans riktiga religionsföreställningar ingen boklåda bör vara öppen eller tillgänglig på Söndagen, så måste jag erinra, att i Paris håller handeln, till sedernas skada, ingen eller ganska liten helg. Alla bodar stå öppna om Söndagen: på sin höjd lyftas, under sjelfva messans stund, de artiklar in i bodrummet, som annars finnas till åskådande på gatan: denna aktning eller varsamhet är Jikväl vacker, Jag frågade en gång en ung abbe om orsaken till deuna inlyftuing, som jag icke kunde begripa. Han förklarade bruket vara gammalt och hafva sin grund i ett eitat, hvilket handlade om det otillåtliga uti att under sabbaten bedrifva sina saker under bar himmel. Jag beundrade katholikens lärdom och skicklighet att komma under tak med sina seder. Om han för öfrigt hade rätt, vet jag icke. Jag har endast gjort den anmärkning, att om man köper i en bod på Söndagen, anses det af den handlande icke med välbehag om man prutar, hvilket deremot lättare fördrages om hvardagarne. Afven härtill vet jag ingen orsak; men jag skall fråga min abbe. Det afskyvärdt lättsinniga Franska folket vet skäl för allt hvad det gör, och tager icke sällan sina resoner ur katholicismens mun. För att komma vigast ut Lill St. Cloud, gick jag utföre till Seinens strand vid quaie dOrgay, straxt nedanför den stora kassernen. Här lig-! ga alllid små, nälta ångbåtar, som hvarje haiftumma löpa till St. Cloud. Biljetten kostar 4: frank, och det låter höra sig. Vi foro utaf, och det gick så mycket bättre, som vi följde med: strömmen. Vi passerade på högra sidan Elysciska fälten och sedermera Passy: på venster ha-! pe vi det stolta Marsfältet, i hvars fond man ser UEcole militaire. På ångbåtar har man ofta in-! tet annal att företaga sig, än all göra sina be-; traktelser. Det var således svårt för mig, att från relingen varseblifva dessa ställen, utan alt låta mina minnen flyga litet omkring i historiens verld. Få platser på jorden hafva varit vittnen till så rysliga och skiftande scener, som le champ-deMars. Lingt före Christendomen, då redan Pa-: ris fanns under namn af Lutetia (Gallernes Lutukezy), utgjorde detia en offerplats åt krigsguden, hvarföre Romarne, då de hitkommo, uppnämnde det efter Mars: det bär, efter 2000 år, hans namn ännu ock brukas för: exerciser. På en rymd af 67,500 qvadratfamnar kunna många regementer manövrera. Men! under revolutionen föregingo här ohyggliga upp-! träden: barbarisk musik uppfördes för att lif-: va en oanständig dans; ogudaktiga representationer skedde af friheten, såsom gudinna; fanatiska tal höllos, och sjelfva Mairen af Paris såg! sig här halshuggen. Mig förekom Marsfältet icke! vackert, emedan jag dervid föll med mina tankar på vårt kära Ladugårdsgärde, som omgifves af de tläckaste lundar, då deremot allting omkring le Champ-de-Mars är flackt eller hebygdt med! hus, och endast uppe i hörnet vid ändan af Labourdonnayes avenue synas några träd, l Vår båt, ilande på Seinen, lemnade snart Pa-! ris helt och hållet, vi sågo innan kort på vår e-1. j j na strand Boulognerskogens ännu unga ) bocage (bokhage), och vi voro, efter halfannan qvarts lustfärd, framme vid St. Cloud. Detta slott ligger högt omgifvet af ansenliga skuggrika och intagande parker; ehuru mycket mindre än Ver) Sedan de allierade här huggit, har skogen icke