Aftonbladet – 31 oktober 1840, sida 1

RIESDAGEN. Resume af hvad hufvudsakligen förekommit vid Ridd. och Adelns plenum, d. 27 Okt. 41840. Eftermidåagen. (Slut från gårdagsbl.) Friberre Hamiton H., anförde, att då han insett rättvisan, att ännu orepresenterade medborgare borde i representationen intagas, hade han trott bättre vara, att fördela dem på de redan befintliga Stånden, än att inveckla sig i nya ståndsfördelningar och tillskapa nya ståndsintressen. Han hade härvid jemväl ansett sig böra betrakta de serskilda stånden sådane,de voro år 1809, vid antagandet af vårt nuvarande representationsskick, och hade deraf hemtat skäl för den fördelning han gjort, enär Adeln alldeles icke, samt Presteoch Borgarestånden i obetydlig mån, efter denna tid intagit nya medlemmar inom sig; hvaremot Bondeståndet hos sig inrymt en talrik klass medborgare. De i förslaget utsatte siffrorna ville Friherren icke påstå yore de absolut riktigaste, utan medågaf deruti modificering, men ansåg, att man bestämdt borde uttrycka den andel, som inom hvarje olika kategori tillkomme de nya klasser, som finge ingå i representationen. Frih. Sprengiporin J. W., instämde i Frih. Hamiitons förslag och anmärkte, att om ett 5:e stånd skulle bildas, borde sådant ske af dem, som 4809 voro orepresenterade och således frälseoch säteriegare deruti ingå; men enklare vore, att på uppgifvet sätt fördela de öfrige. Hr von Trost m, visade, att om Frih. Hamiltons förslag antoges, Ridderskapet och Adeln i allt fall finge lika andel i representationen, som, derest ett 5:e stånd bildades, vore nämligen antalet af Icdamöter i nedre kammaren bestämdt till 200 och stånden fem, så finge Ridderskapet och Adelnisednare fallet en femtedel, eller 50 ledamöter, — Vore det åter 4 stånd, finge det 50, deraf således 40 kunde medgifvas vara af de orepresenterade tjenstemännen. Lika förhållande vore för Presteoch Borgarestånden. Tal. instämde med Fiih. Ifamilton i öfrigt, men ansåg, att skollärare och de, som i verldsiig fakultet blifvit graduerade, borde jemväl få representationsrätt i Presteståndet. Grefve Spras. OC. 6., trodde, att bildandet af ett 53:e stånd vore till sin verkställbarhet lättare, än att på de nu befintliga inympa de orepresenterade medborgarne. Detta sednare fordrade vida mera reglerande, än det andra, då man åtminstone finge de gamle stånden orubbade. Af samma skäl, som nu blifvit anfördt, nämligen det praktiska företrädet, hade Gr. omfattat de allmänna valen såsom riktigast, ehuru meningen härom icke vunnit framgång. Hr ffjeriao. d., biträdde meningen om 4 stånd framför den om bildande af det 35:e. Det förra beredde åtminstone en möjlighet, att stånden, gemom den föreslagna uppblandningen, blefve mindre exclusiva och skråmessige, utan finge något mera egenskap af allmänlighet. Hr von Hurtwoensdorfj anmärkte att, som de 40 jedamöter af ståndspersonsklassen, hvilka föreslagits att blifva, likt en koloni eller ett bihang, infiikade på Ridderskapet och Adeln, icke gemensamt med Adeln kunde utse representanter, utan komme att hafva sitt bestämda antal valde inom dem, så blefve de icke eller i sjeifva verket införlifyvade med detia stånd, utan enda sammanhanget funnes då vid bildandet af Utskotten, der åter dessa ledamöter lätteligen kunde af Ridderskapet och Adeln öfverröstas. Skulle de i öfrigt, på grund af sin gemensamhet med ståndet, ega rätt, att vid afgörande vid ständsprivilegiifrågor, taga del i besluten, skulle sådant otvifyelaktigt föranleda hat och bitterhet. Afven vid de andra stånden mötte svärigheter för en dylik infiickning, heldst Borgareståndet förmodades icke taga till sig husegare i städerna, hvilka, enligt hvad erfarenheten visat, ofta hafva stridiga intressen med medlemmarne af nämnde stånd. Bättre än en dylik åtgärd vore då, enligt Tal:s tanka, att bilda ett 5:e stånd, hvarvid Tal. ville medgifva, att, på det Borgareoch Bondestånden ej skulle kunna äberopa, det de, för sin del, redan upptagit de förut orepresenterade frälse och säteriegare, samt bruksidkare, desse uteslötos från namnde stånd och ingingo i det 5:e, så att frälse och säteriegare der valde 40 representanter och bruksidkare 6. Friherre Boyc, f.. förklarade, att derestöfre kammaren till sin sammansättning motsvarade fordringarne på en konservativ kraft, så skulle Friheren, för sin del, icke motsätta sig, att, när de nu orepresenterade skola intagas i representationen, det skedde på ett ö:te stånd; men med de principer, som, i afseende på nämnde kammare, tycktes göra sig gällande, serdeles i Hr vy. Hartmansdorfts ultra demokratiska förslag, så skulle Adeln och PresteStåndet, hos hvilka en äterhällande kraft kunde modas, betyda ingenting, då de af tre andra Stå kunde kullvoteras, hvaremed någon betydenhet vore dem bibehållen, om Stånden blefye endast fyra. Af två däliga förslag borde man taga det minst dåliga, eller Frih. Hamiltons. Grefve Spens önskade, att i det femte Ståndet åtminstone samfäldt val måtte äga rum, så att man undycke split och oenighet cmellan de olika klasser, som deruti skulle intagas. Eljest blefve alla dessa klasser att betrakta säösom lika många Stånd, deraf fäderneslandets väl säkerligen icke skulle beredas. Hr Dalmun W. E ansåg att, då man genom bifall till Frih. Sprenetpor ens förslag medgifvit, all representationen tarfvade förbättringar, och alt grunden för den nya representationen borde vara mera samfällighet än tillförene, vore det att gå baklänges, om man nu, på sätt Hr von Hartmansdorff föreslagi!, skulle utur BondeStändet förvisa Frälseoch Säteri-ägare, samt utur BorgareStändet Brukspatronerne, samt sedan man sålunda äterfört de gamla Stånden till deras ursprungliga renhet, vid bildanået af det femte, jemyäl bilda 7 eller 8 nya klasser med serskilda val inom sig. Detta vore icke heller öfverensstämmande med det förslag , Frih. Sprengtporten i representations-frågan från trycket utgifvit, och enligt hvilket de orepresenterade borde fördelas på de Stånd, hvilka hittills alls icke eller i obetydlig mån intagit nya .elementer. Att dernäst bilda ett serskildt femte Stånd af de orepresenterade embetsmanna-klasserna, vore dels att alltför mycket förstärka byråkratien, deis begå en bestämd orättlisa omat ParndeStåndat cam tan fSnce MIN