Aftonbladet – 31 oktober 1840, sida 1

rare säljas uti L. J. Warodeils Tapet-Magasin i Bergstrahlska huset. Restauration finnes ombord. PAVEL RAF VETERAN UTRIKES. PORTUGAL. Infantinnan Anna Maria, lörmäld sedan flera år med markisen Loult, har nyligen aflidit, 34 år gammal. TYSKLAND. Förbud emot utförsel af hästar hafva, utom i: Preussen och Hanower, äfven blifvit utfärdade i Bäyern. Baden och storhertigdömet Hessen. DANMARK. Ryktet om en Rysk flottas öfyervintrande; på Köpenbamns redd tyckes väcka farhågor hos Danskaree. Atminstone innehåller tidningen; Fudrelandet en artikel med öfverskrift ,Höpenhamns faror 4716), hvilken synes vara föranledd af detta rykte. Denna uppsats innehåller en hop iniressanta detaljer om Czar Peters vistande i Köpenhamn nyssnämnde år och tillämnade landstigning i Skåne. Vi skole en annan dag meddela den i öfversättning. Tryckfrihetsaktionerne fortfara; det är som under Hr von Hartmansdorffs bästa tid hos oss. Fadrelandet har nyligen haft en aktion, hvari bladet dock af Hofoch Statsrätten blifvit frikändt. Processkostnaderne dömdes dock redak-i tören att betala. Vid en nyligen på Fredriksborgs stuteri hållen auktion uppköptes för Fransysk räkning 8: stycken Mohrenkopfar, hvilka komma att dra ga likvagnen, som skall föra Napoleons stoft ; till Invalidhoteleis kyrka i Paris. j SYRIEN. I Om operationerne emot Tyr och Saida samt! ställningen i Syrien m. m., innehåller en skrif-; , velse från Konstantinopel, dat. d. 4 dennes, följande detaljer, hvilka förtjena meddelas: aMed förvåning måste man i Europa hafva förnummit händelserna i Syrien. Den nimbus, som ! omgaf Vvieeckonungens bjes a, är Ullintetgjord. Den; 24 September begaf sig Hr Walker med TurkiI ska fjotiljen till Tyr, uppfordrade denna lilla stad i att gifva sig, och då elt vägrande svar följde, började han beskjuta den, tog densamma efter; ett kort motstånd och gjorde 560 fångar. Den 26 visade sig Kommodor Napier utanför Saida med 2 linieskepp, 4 bevärade ångfartyg och en. Österrikisk fregatt, kommenderad af erkehertig: Fredrik. Den Egyptiske kommendanten uppfor:drades att utrymma staden, men då detta icke. i hade någon verkan, öppnade Napier en förstöranide eld mot stadens befästningar. Efter tvänne: jtimimars kanonad var bresehen redan praktikaI bel, hvarpå de imedlertid i land satta 1000 EnI golsmän, af erkehertigen anförda 200 Österrikiiska sjösoldater och 4000 Turkar började stormöpningen. Efter häftigt motvärn af de Egyptiiske soldaterne bestegos murarne och staden initogs. Erkehertig Fredrik af Österrike var den. förste på muren, i spetsen för de stormande — jemte honom Preussiske kaptenen von Laux — och helsades af de allierade trupperne med lifliga hurrarop. Då de allierade inträngde i staden, sträckte 2000 Egyptier gevär. De allierades förlust utgjorde 40 döda och 70 sårade. Den mo raliska verkan af dessa framgångar utvecklade sig med otrolig snabbhet. På he la Libanon står uppi rorslågan i hög flamma, och sjelfve den försigti:ge Emir Beschir synes hafva blifvit hänförd al strömmen. Men ännu förderfligare för Mehemed Al visade sig verkan af dessa händelser på hans l egna trupper. Den under Ibrahim Paschas omej delbara befäl stående korps af 40,000 man upplöste sig nästan helt och hållet, vid underrättelisen om intagandet af de nämnde städerne; 60 Egyptis ske officerare med mer än 4,000 man, injställde sig den 27 hos Napier, och erbödo sig fatt träda i Sultans tjenst. Ibrahim sjelf lemnade med en liten trupp Balbehk, och flyktade, såIsom de Egyptiske uflicerarne förmodade, till Damaskus. De allierades hufvudläger befann sig d. 28 vid Dsehuni. — Straxt efter eröfringen af Saida inträffade de 4 makternas konsuler, hvilka lemnat Alexandria den 23, vid Napiers eskader, och medförde underrättelsen, alt Mehemed Al insjuknat. Paschan hade i en ironisk skrifvelse låtit önska dem en lycklig resa. Några Uummar jefier de fyra konsulernas afresa, hade den Engelske officern, som kommenderade krigsskeppen utanför Alexandria, begärt audiens hos Mehemed Ali för att öfverlemna åt honom den firman, som afsälter honom från Ståthållarskapet öfver Egyplen; men han fick icke företräde, hvarpå firman skickades till Boghos Bei. De fyra konsulerne, af hvilka den Österrikiske och Preussiske begifva sig till Konstantinopel, hade på inbjudning af I amiral Stopford tagit vägen om Syrien, för att med honom rådpläga om de ytterligare åtgärder, Isom kunde vara att vidtaga, Sinnesslämningen Ihos folket i Egypten beskrifves af dem såsom i hög grad missgynnande för Mehemed Ali. Frankerne skola hafva varit 1 slörsta förtviflan vid de I Europeiske agenternes afresa från Egypten; fruktan för den märosd Muhamedansl nähel. som finnes