Aftonbladet – 29 oktober 1840, sida 1

RAR be Gr Ke. Ridd. och Adelns plenum den 24 Okt. e. m. Frågan om representationsförändring.) (Slut från gårdagsbl.) Hans Exe. Hr Grefve föwmhjuim Go. förklarade, alt han fulllkomligt delade de känslor, som på förmiddagen blifvit uttryckte angående den uppoffring Ridderskapet och Adeln nu vore i begrepp att göra, men den borde dock nu ske. Talaren trodde det hafva varit nyligt för Ständet om val längesedan blifvit införde. Det vore anmärkt, att nu iIefvyande icke skulle ega eftergifva sina efterkommandes rätt, men utom det att sådant i andra fali flera gånger egt rum både inom detta och öfrige Ständen, vore förbättringar omöjliga, om man antoge denna sats. Man hadå befarat våda för regeringssättet af ifrågavarande reform. Om med regeringssättet menades konungamakten, vore inga skäl för dylika farhägor, men om man afsåg hela machineriet för statsmakternes verksamhet, så vore det otvifvelaktigt att Regeringsformen och Riksdagsordningen komma att undergå stora förändringar. Om ändamålet med reformen skulle vinnas, borde valratt icke tillkomma alla dem, hvilka KonstitutionsUtskottet föreslagit, men väl dem, som förut allmänt ansetts böra få denna rättighet, nemligen jordbruksoch industriidkande klasserne samt lärareklassen, så vidt de icke redan tillhöra något Stånd, äfvensom frälsebönder och arrendatorer, motsvarande de så kallade farmers, hvilka uli England hufvudsakligen utgöra grefskapernes elektorer. Hr von Rosen, G., ausåg reformen nödvändig, mindre för ändring i representatipnen, än för ändring I Riksdagsordningen. Han trodde icke att man kunde hoppas få representationen sammansatt af bättre elementer än de närvarande, men han hade erfarit huru genom; nuvarande fyrdelning representanter med rikt kunskapsmått ofta stå isolerade. Talaren instämde i Hr von Hartmansdorffs förslag såsom det hvilket närmast öfverensstämde med hans egna åsigter. Han hade begrundat principen för allmänna val, men trodde att de, som hylla densamma, formera sig en idecl fullkomlighet, mera se uppåt än framåt och glömma, att menniskorna icke äro idealer. Ståndsskilnaden vore för rotfast, att på en gång kunna kullkastas; Om än allmänna val infördes, skulle ändock hvarje Stånd välja inom sig och jemnvigten inom representationen störas. Beträffande de så kallade ståndspersonerne, yore deras upptagande i representationen icke nödigt för deras egen skull, heldst deras yrken och intressen inom nuvarande Stånd äro tillräckligen representerade, men deras: kunskaper och erfareuhet blefve af nytta för representationen. Fal. kunde icke instämma i Frih. Hamiltons mening, att denna klass skulle fördelas på 3:e af de nuvarande Stånden. . Om Adelns antalj nedsattes till 50, och den talrika ofrälse embets-; mannaklassen dermed förenades, vore anledning be-i fara, att endera skulle kunna utträngas. j Hr vom Trvi, Em, trodde, ifråga om formen för! Ståndets gemensamma tanka, att detaljbestämmelser borde undvikas. Det fvore icke att hoppas, det de: