Aftonbladet – 26 oktober 1840, sida 2

oresentationen hvilka kunna förändras utan rubbning f jemnvigten i representationssättet. Regeringssät-! Let skulle, för sitt bestånd och sin verkningsförmåga, ! icke ega lika säkerhet från den stund man ur re-; presentationen borttager den medlande kraft, som nu: ligger i Adelns och Presteståndets gemensamma bestimmelse. Den ärftliga representationsrättens bibehållande vore att betrakta såsom en nödvändig för-. pligtelse till samhället, så länge man vill behålla ett: monarkiskt regeringssätt mera än till namnet. Denna representationsrätt borde säledes icke öf-. vergifvas, men i afseende på utöfvande af densamma tarfvades rättelser; hyadan Friherren föreslog, såsom vilkor derföre: 4:0) inkomst af minst 4000 Rdr Bko af egendom, industri eller lön; 2:0) bevis om undergåendet af någon viss offentlig examen, vittnande om kunskaper och bildning; 3:0) 30 års ålder, hvartill Friherren önskade måtte komma afskaffande af rättigheten att gifva och begagna fullmakt till representation. Val inom Ståndet vore deremot stridande mot principen af ärftlighet. I öfrigt anmärktes såsom angelägna reformer till KonstitutionsUtskottets behandling: representationsrätt för embetsmän och ståndspersoner samt antagande af nya Riksdagsoch Riddarhus-Ordningar. Muntligen förklarade sig Friherren emot allmänna val, de der förmentes gynna den råa massans kraft och bilda en tummelplats för passioner och folkförledare. Emot det af Grefve Spens uppgjorda förslag anmärkte Friherren att, ehuru det vore det bästa af de uppgifne, saknade det i verkligheten likväl den grund, hvarpå det blifvit bygdt, nemligen ett utbildadt kommunalväsende. (Forts. följer.) —— 6 BORGARE-STÅNDET: — Uti Borgareståndet fortsattes diskussionen om representationsfrågan i Lördagens eftermiddagsplenum, men uppsköts, sedan alla de på förmidd. anmälte talarne yttrat sig. Utom de i Lördagsbladets postskriptum uppräknade lelamöter talade i samma förmiddagsplenum äfven Her Geijer, Langenberg, Berglund och Jacobi. Om nödvändigheten af en förändring i vårt närvarande representationssätt voro tankarne icke delade, men endast Hr Hegardt, med hvilken sedermera Hr Pousette instämde, yttrade sig för Utskottets förslag om allmänna val, utom Hr Brinck, hvilken såsom ledamot af Utskottet upptog till besvarande åtskilliga af de mot dess förslag framställda anmärkningar. Af de öfrige talarne Hrr Lindström, Halleday, Höök, Hjort, Rydin, Schartau, Lidberg, Moberg, Lagergren, Åkeson, Westlinger och Halling voro somlige för klassval och andra för val efter ståndskategorien, somlige för Grefve Spens och andra för Hr v. Troils eller Prosten Ödmanns förslag och de flesta för 2:ne kamrar. Utskottets förslag föranledde likväl icke några synnerligt häftiga utgjutelser al dem, som voro af annan tanka, såsom fallet varit vid andra tillfällen. Hr Helsingius på förmiddagen och Hr Moberg på eltermiddagen voro, om vl ej bedraga oss, de som i skarpaste ordalag läto Utskottet erfara sitt ogillande. Den förre var den ende, som ingick i någon personlighet, talade om Utskottets ordförandes vantecedentiar, trosbekännelser och Norska TrTesar, om varistokratiska idger,, som senomgingo betänkandet, och äfven om familjen, och kommunen. Herr Mobergs anförande lät ock mycket konservativt; omhvälfningar, och nyhetsbegär saknades icke; talaren yttrade sig för fem stånd på två kamrar. Hr Lagergren yttrade sig dels i ett väl författadt skriftligt anförande, dels muntligen; sjorde äfven Utskottet rättvisa för dess bemödanden uti det framställda förslaget, hvaruti man funne ett sökande efter sanning, m. m., men önskade ståndsval; tog Presteståndet i försvar för de anmärkningar Hr Petrd på förmidlögen framställt mot detta stånd. Han trodde, oaktadt alla bemödanden, att ingen representationsförändring skulle ega rum, förr än regeringen tagit initiativet. Flere af talarne erkände riktigheten af principen af allmäuna val, men ansägo den ännu icke verkställbar hos oss. 19 ledamöter hafva yttrat sig, men ingen mer in en gång, och af KonstitutionsUtskottets 1leiamöter hafva endast ett par upptagit och bevarat de gjorda anmärkningarne. i DANTNDEETA YTDET i