riska kusten börjat, var detta enda sättet för Mehemed Ali att underhålla kommunikationen emellan Egypten och Syrien. För Ostindiska kompaniets räkning skulle Engelske generalkonsuln i Alexandria d. 9 Sept. låta föra om bord på ett fartyg guldbarrer till ett värde af 300,000 L. sterling, för att utskeppas. Båten, som detta guld transporterades på, förde Engelsk amiral-flagg; det oaktadt lät vicekomuegen lägga beslag på den, och förklarade guldet för god pris. Efter åtskilliga reklamationer af Engelske konsuln, som hotade att genast afresa i fall ej guldet återställdes, hade Mehemed Ali slutligen måst beqväma sig att släppa sitt rof. Nationalgardet i Alexandria är så föga disciplineradt, att då det en dag skulle exercera, sprang folket ifrån exercisplatsen hem till staden. Befälhafvande generalen lät åter hemta dem ut, och dugtigt prygla upp en hel hop. En annan dag hade vicekonungen vid en mön string förbjudit dem att 2flossa sina gevär i staden; men knappt hade de kommit in från exercisplatsen, förrän de allesamman sköto af dem på ett af de stora torgen. Till straff måste de följande dagen exercera 3 timmar längre än vanligt. Att Franska flottan d. 49 September, således under krigshändelserne vid Beirut, låg utanför Dardanellerne, bekräftas af Framska tidningen Journal des Dåebats.