Aftonbladet – 15 oktober 1840, sida 2

dagar, hvaraf halfva antalet förnyas vid hvarje. För att blifva Rikets Ständers beslut, borde ärenderna vid den ena Riksdagen utarbeias till sitt hufvudsakligaste innehåll, för att först vid dem påföljande af då till bälften förändrad personal, med eller utan modifikationer antagas, eller i sin helhet förkastas (?), med undantag af anslagsfrågor, som icke kunna uppskjutas. STOCKHOLM den 13 Okt. De med dagens utländska poster ankomna tidningar innehålla inga sednare underrättelser från Alexandria och Konstantinopel än Måndagspostens. Från London äro de sednaste tidningarne af d. 3, från Paris af d. 5, samt från Hamburg af d. 9 dennes. ORIENTEN. Underrättelserna från Alexandria innehålla åtskilliga detaljer om Beiruts bombarderande och intagande. Den 42 Sept. hade amiral Stopford börjat låta kasta några bomber på Beirut, för att visa Egyptierne hvad han kuade göra, och låtit uppfordra Soliman Pascha att utrymma staden. Då detta vägrades, hade dagen derpå 5000 Albaneser och 4800 Engelsmän blifvit landsatta med något artilleri. Engelska och Österrikiska eskadrarne hade derpå börjat bom-, bardera staden, och det i land satta artilleriet att kasta Congreveska raketer, hvilka antände magasinerna och dödade mycket folk. Den 14 fortsattes bombardementet. En afdelning Ezyptiska trupper anföll Engelsmännen och Albaneserne och tillfogade dem ansenlig förlust. Det kan icke af de osammanhängande berättelserna bestämdt utrönas, huru många dagar bombardementet räckte, innan Soliman Pascha utrymde Beirut; men att det ej varit 9 dagar, såsom förra postens underrättelser lydde, synes vara. säkert. Det berättas väl från Alexandria, att Ibrahim Pascha sedermera anfallit Turkarne och; Engelsmännen vid Beirut och tvungit dem att; åter gå om bord på flottan; men detta synes sakna all grund. Det är dock icke blott Beirut, som befinner sig i de allierades våld; tvenne norr om denna plats vid kusten belägna städer, Dshebail och Batran, hafva likaledes blifvit af dem besalta. Det vigugaste af alla underrättelserna från Syrien med denna posten är dock, ati Emir Beschirs brorson, Emir Abdallah, med; 2000 Druser stött till de allierade. Detta synes visa, att den operations-plan, de allierade byggt på insurrektion i Syrien, ej varit illa beräknad. Fransyska flottan, som någon tid legat utanför kusten vid Athen, hade derifrån afseglat till Dardanellerna, der den låg d. 40 Sept. Från Konstantinopel skrifves, att kejsar Nicolai adjutant, baron Liewen, d. 44 Sept. hait en audiens hos Sultan, åt hvilken han på sin Herres vägnar erbjudit understöd af en Rysk flotta. Derefter hade han, åtföljd af en Turkisk geni-general, afrest till Nikodemien, för att rekognoscera lämpligaste lokalen för bildandet af ett läger. Fiottan kommer således med landttrupper om bord. Man erfar nu bestämdt, att det varit Engelske och Ryske ministrarne i Konstantinopel, som hindrat antagandet af de förslag, Mehemed Ali sednast framställt gerom Rilfaat Bei. (Dessa förslag gingo hufvudsakligen ut på Egyptens bibehållande med arfsrätt och hela Syrien under Paschans lifstid.) Lord Ponsosby hade rent ut; förklarat, att ifall Divan ginge in på ringaste) modifikation af traktaten d. 45 Juli, så skulle ban genast begära sina pass och lemna Konstantinopel. Ryske charge Waffsiires Titow hade trädt på Ponsonbys sida, och de Österrikiska och Preussiska ministrarnes förslag, alt ännu en gång skicka Rifaat Bei till Alexandria, hade, i följd af de Engelska och Ryska diplo-, maternes förklaringar, ieke blifvit antaget af Divan. l FRANKRIKE. i Dagens post medför ännu ingen bekräftelse på det utspridda ryktet om en krigsförklaring å Frankrikes sida. Det är svårt att afgöraj hvad sanning som kan ligga till grund deriör, ty de flesia blad, äfven af eljest skiljaktiga opinioner, yttra sig i den syftning, att Beiruts bombardement och eröfring icke vore någon tillräcklig krigsorsak. Sjellva Journal des Debats säger, att denna händelse ingenting ändrat i den sakernas ställning, som Londonstraktaten föranled!t. Frankrike bör vara på sin vakt, bibehålla sin värdighet, handla med lugn öfverlägggning, men ingenting vidare. Temps oXtanar att FKFranlkrika är hanradt n2 un darhavndo