Aftonbladet – 9 oktober 1840, sida 3

då men längre tid fodrar med färghaltiga föde ämnen. Imedlertid äro nämnde förhållanden af vigt, och förtjsna uppmärksamhet för den praktiska använd. barbet, som möjligen kan blifva deraf. En silmänt känd sek är, att kor, som förtära krapp-plantor, gifva rödfärgad mjölk, och då de längo utfodras dermed, så blifva deras ben tvertigenom röda. Om glasväfnader. År 4835 snförde Payer, att man försökt väfva tyger ef glactråd. Året derpå var Hr Oiivi, från Venedig, uti Paris och uppvisade skärp och dylika småsaker af flätad glastråd. Andtligen 4857 uttog Hr Dubus, från Lille, ett patent på tyger, som voro väfda af glestråd, antingen med eller utan inblandning af andra trådarter. Hr Dubus har pu fabrik uti Paris, på hvilken arbetas med 30 väfstolar, ibland hvilka också några Jecquardska. Råämnet preparerar uppficnaren ensam, med tiilhjelp af trenne sina bern. Glastråden utdreages på samma sätt, som redan Råcgumur angaf; Dubus har endast gjort sitist mera fullkomilgt, och hvad som är denne sednareg siörata upifinning är, att genom en egen behandling med åänge kunna meddela glasträden en sådan böjlighet, att den kan slås i koutar och likasom vanlig tråd låta hindtera sig i väfstolen, uten att brista. Genom blandningen af hvita etler färgade glastrådar med silkaseller andra trådsr, frembringar Hr Dubus fesvnerade tyger, hyllka utmärka sig genom rikedomen utl mönstren, klarheton uti färgerna och frsmför allt gonom deres hittills oöfrverträffade glavs. Fiera af hans fabritster tifla med de skönaste slog af guldoch silfverduk, och hafva det föret:ädet, att icke anlöpa, då de utsättas för sv:fvelhaliga gssor. Ett slags sammet ef glar utgår också från hans fabrik och är al mycken effeki. Ea ganska betydande produkt af hans fabrikation är et saga tapeier, uimärkia för deras utomordentliga skönhet; priset är ock sådant, att de väl kuena konkurrera med Lyozesiskt-damest och brokat. : — Eu målare vid pamn Isenring från St. Gellen har åter gjort ett steg framåt i konsten att medelst en Dagusrrotyp aftsga porträtser. Han har nemligen efter åtstilliga försök ändiligen uppfunnit en egen spperat, bvarlgenom han kan efier eget behag bestämma porirättens storlek. De Isenringska porsträtterne bafva en sanning och trohet i uttryck och schattering, som icke den skickligaste konpsträrsbard skulle kuena återgifva. — För det stora institutet för vansinniga på Bicetre i Paris är em professor u:nämnd för sången, emedan man der pistår sig genom musik hafva åstadkommit förvånande kursr. — För några veckor sedan upptäcktes åtskilliga celsiska eller helvetiske grafvar i skogen Stubelin (Silva Belini) i Leussene. Vid Lyon, 6er förut en mängd romerska antiqrvitoter blifvit funna, anträffade men under en gråfning på kyrkogården en rund sten, som förde will ett litst underjordiskt rum. Der stod ett tirfat ef gles och bredvid låg en turg ring af guld, sådan som riddarse brukade. Urnan stod på ett slags talrik. I det mycket dunkla och egenomskinliga glasfa:st lågo åtskilliga kalcinerade bentnotor. Öfver detta hvslf fenn mani jorden en stridsyxa, en skära och en knif, sht mycket förrostadt. — Vid besigtning af det bekanta Hetdelberger vinfatet hafva trenne militärer af 8:e tyska förbundskorpsen tillsatt lifvet på det sätt, ett, då de tillika med en mängd andra åskådare befunno sig ofvan på fetat, staketet kring öppningen bröts fönder och aila åskådarne störtade ned. De omkorsne voro en officer ech tvenne undercflicerare. De öfrige skadade sig mer eller mindre. — En i New-York utkommande tidning meddslar, under rubrik: en vink för ungt folk, följande kriminalstetitistiska notis: Af 469 brottslingar 1 fävgelset uti staten Conneciicus voro 404 eldrig gifie; bland de öfriga hade 41 före brottets begåeude förlorat och 22 förlupit sina bustrur. Utaf de 469 återstodo således endsst 32, hvilka den lid dö begått broites, stått under inflytande sf äkkönskapliga förhållanden. YR YSNSTNTSNNO NN 0, MAKT RRDET 2 oRKY AN ORRNE 0 URRRA