Aftonbladet – 6 oktober 1840, sida 1

EIESDAGEN. PRESTESTÄNDET. Plenum den 3 Oktober. Dezra deg genomgingos många betänrkörden, men bland desta var iatetdera af sordeles vigt, med undanteg kanske af BankoUtskottets betänkande 4 38, med anledning af förrättad revision af BankoDiskontens räkenskaper. Först förskommo några Statsoch EkobomiUtsköttens betänkanden, alla af mindre betydenhet, Hvilka utan diskussiom biföllos. Betänkandet J4 99, om !inrätlände af ett stamholländert, kunde ej af Siändet gillas, utan bifölls Utskowtets afstyrkande. Bei. J4 50, om statsanslag af 1500 Rår till upphjelpande af fisket i Bohus läns skärgård, föranlodde en stunds öfverläggning. De fleste Talare, som härvid uppstodo, yrkade bifell till Utskottets tillstyrkan, då meningen vore, ej att lemna ett fatsigunderstöd, utan eåt bidrag, för att underlätta er näring. Af ungefär denna åsigt voro Prostarne Tuden, Gumaelius, Sandberg, Sylvan, Stenhammar, Prof. Geijer och Bicekop Heurlin; den sednare med dem önskan, att bastämdt må antydas, att ahslaget endåst härtill användes. Dr Morenifamm deremet anslaget både ovanligs och oformligt, anseende ett lån på goda vilkor vara mycket bättre. Andra ledamiöter instämde heldre med reservantorna, som anse rummen för liten, för att vara ändamålsenlig och afse ett större anslig, till upphjölpande af fisket i allmänrhet:l Professor Geijer delade äfven dessas mening, äfrensom Biskop Hedren och Prosten Tunelius, .skmt Professor Retzius. Pen sisträmnde Tull. yltrade sig med mycken värma för denna vigtiga bäring, som här i landet; i brist på medel, fåt en så liteslförmårlig utveckling, då andra nationer derigenom ,samla rikedom. Genom något större anslog kunde detta yrke blifva af mycket gagn för hela landst, och anskaffa tillgång på de räringsmedel, som nu tages från Norrige. Döraf skulle också vinnas en annan fördel af frycken vigt: en bättre ofning för sjöfolket, och mera kännedom om sjöväsendet. Yrkade derföre återremiss, Bet. blef också återremitteradt. Till JM 31, om Eandibruksäkademicns indragning, bifölls Utsk:s afstyrkande. JM 32, OM Smålands Hussarregementes afsittande, mot erläggande. af hästvakansafgift, återremitterades med nigra anmärkningar, såsom atti skrifvelse till. Konusgen med anhållen om Regementets afsittning borde Ingå: när Tusthållarne blifvit behörigen i ämnet hörde samt aw de måtte få erlägge samna afgift, sota i motionerna begärts. Sedermera bifölls äter eit betydligt antal betänkanden, alla af mindre betydanhet: Derpå förekem BankoUiskottots utlåtande JM 78, med anledning af återremiss af 34 36, om förändrad organisation för Bankostyrelsen, hvarvid est begärdt anslag af 300 Rår, till est biträde åt Bahkosekreteraren gåf axledning till en temligen vidlyftig diskussion, hvars innehåll, då denna öfverläggning engår en så obstydlig person och sak, Ref. tror sig böra förbigå, med tillkännagifvande deraf, att, efier anställd votering, ett sådant biträdes antagende fanns vara af Stårdet afslaget med 20 röster mog 48, som voro för saken. Samma Utiskotts betänksnde a 80, med anledning af förrättad revision af Bankodiskontcns räkenskaper, kom derpå: att föradragas, och talade deröfver: Prosten Ödman, som ansåg sig j böra underlåta, att göra åtskilliga anmärkningar I afseende på dö serskilda posterna. Så kunde Talaren icke, beträffande de uppförda resekostnaderna, gilla alla da resor, hvilka det kam falla ordföranden in att föreisga, helst med dessa, hvarvid han begagnar fyra hästar för sig och en för betjent, ingenting bevises vara uträttadt.. Derjemte anmärktes, att denne ordförandes namn -:sällan synes på något af de hållna protokollerna. I afseande på revisorernes arfvoden, ansågos de 400 Rår, som hvardera låta gig tilldela, vara 6n nog rundelig summa för en förrättning, som med någorlunda ordenslighet och