Aftonbladet – 5 oktober 1840, sida 2

EKRAR EEE Hr Prumes konsert på Stora Börssalen sistlidne: Lördag: De som icke af den svåra väderleken i Lördags läto afhålla sig från besökandet af konserten på stora Börssalen, hade den rikligaste ersättning uti en bland de herrligaste musikaliga njutningar, som här på minga år varit att tillgå: Herr Prume är ännu endast 93 år gammal, och, om icke allt bedrager, måtte han inom få år blifva den mest fulländade mäståren i vår tid, på sitt instrument; han är redan otvifvelaktigt utöfver allt. hvad vi här hört; ty aldrig har någon tillförene så förenat alla fordringar på en sann och fulländad konstnärsbildning. Han besitter ieke blott en öfverlägsen förmåga att med yttersta lätthet göra de svåraste musi kaliska saltomortaler; ett slags -miångstämmig (staccato, hvars instuderande skulle tyckas erfordra nästan öfvermensklig ansträngning, synes för honom vara en barnlek; den renaste stil, ett fulikoraligt estetiskt föredrag och en djup känsla hänförde derjemte åhörarne till verklig enthusiasm. Hans utomordentliga förmåga visade sig isynnerhet i utförandet af. det andra numret, kalladt Melankolien,: hvilket; likasom: allt det öfriga Hr Prume utförde, var af hans egen komposition. lNVyssnämnda konsert är förut spelad af Hr Aug. Pott vader dennes härvaro, och i tekniskt hänseex de kanske lika rent och felfritt; men ändå var det en stor skilnad. Hvilket olika Hf i hvarje passage, bvilken eld i tonerna? Äfven såsora tonsättare är Hr Prume myeket lycklig. Man kan om karakteren af hans kompeositioner i det hela säga, att de hafva något märkbart ungdomligt, men sådant skämmer icke bort dem; då döv spritta: af friskhet, lif och snille. .Uti Melankolien är likväl derjemte uti motivet någonting hvad vi ville kalla nordiskt vekt, i arten a-våra gamla folkmelodier. — Med få ord kan man säga, att Hr Prume i alla afseenden åstadkom icke blott allt hvad man kunde vänta, utån långt mer än max väntade, och det var blött ett gemensamt omdöme af alla närvarande musikvänner, att det vore svårt: föreställa sig, huru den utmärkte konstnärens spel skulle kunna öfverträffas. Dessutom hade man det nöjet att Höra enaria af Hr Belletti och en d:o af sden: unga Mile Fundin, som var vid ganska god röst för:aftonen, och isynnerhev hade några verkligen sköna alttoner. —LVANIEN — Konserteraa å la Misard I trädgårdsföreniesens lokal hafva hittills oafbrutet fortfärit att njuta den eleganta publikens ynnest, och tillställarena tyckes hafva haft en förtjens ersättning för den verkliga möda han beaft ospard, att söra dem så loekande som möjligt. Musikstyekena utföras med en ensemble och en virtuositet, söm göra: verklig heder åt deny för det mesta af Harmvonister vid: 2:dra Lifgardet, om vi ejbedrage os, bestående orkestern. Ett stycke af mycken effekt, och som hvarje komsertaftom uppförts, är den s. k. sbataibe dA4ger.s Efser en musikalisk målning af morgonen. börjar trummoraa röras. på ala håll; man tror sig nästan förAyttad i ets läger. Här äöres signalsna från em framryckande huserkorps, der från ett annalkande artilioribatteri, dor från emtrupp. dregoner: härom samlas till morgonbön. Ett: bausande virrvarr af toner; styckeskott och smattrande gevärssalfror (de sedpare imiterade medeles.ott serskildt instument) uitrycka att striden är börjad. En signal: tillkännagifver,, att segern är vunnen, triumfmarshen skallar, to deum afsjunges: och de döda begrafvas. Deanna sista hyran är serdoles vacker. Ett litet nätt fyrvarkers var dessutom arrangeradt vid konserten i Thorsdaga afton. — Samtlige till ställningarme bafva hittills varit gynnade af en i förhållande till årstiden ovanligt vacker väderlek: — —KR REVV AR TINNINGCARNA )