Aftonbladet – 2 oktober 1840, sida 3

ME Ne UPPLIELANg DEMTIT INCL JaLASallle vet slå en stor medalj öfver honom. förestälande på ena sidan den enyfödda familjena och vå den andra den anyfödda kommunenu och med fverskrift: f. d. Utgifvaren fecit. M:s ett utörligare utdrag af sjeliva den albardiing, som var till föremål att bevisa det orikiga af att ru arbeta på en ombildiung af representationen, jorde utan tvifvel intressera läsaren, för det populära i stilen om icke för annat. aFamiljen och kommunena, heter det. — befinna aig uti ets tillstånd af upplösning och desorganisaKliON, Värre, Om mÖjligt, än ripresenisilanvaens oget, xsjelfva påkallande, visst icke uti en mindre, utan usnarare i än högre grad, n skynds.a reorganiusalion och reform. Och lösiingsn e Idekvarft(vets stora socisis problem eler doppa pånyttfödelse af familjen och kommunen måste föregå in(nen Uppä dem en ny verkiixy matiocel::presentaatiom siår att orgroisera .. . Man dacca, för re(preseniationens egen reform förutsatts reorganisaatiop af fomiljen och kommunen ford:s; och förautsätter cwer Tepresentalionens iegstifis ngsålgärader semt hela omtenka ... Huru då förklara, ahuru reda denna invecklade, till utseendet euppalösiiga kedja af svårigkoter ?a sFamiljen och kommunen befinnor sig i en öfavergångsperlod . .. ech följsktligen . .. uti ett atillstånd af kris, upplösning och desorganisaetion, hvilken åtföljer hvarje öfvergåna ifrån em formation i odlisgen till en annan , samhällets ametamorfoser ej mindre än statensa (mycket väl sagdt!) . .. aEn stor, en omätlig revolution — hater dst vidare — har aförsiggårt i sambället, eller inom faamäiljen, kommunen och sammanlefnadenn Hvarefter följar en erinran om det bekanta inflytands som mechinväsendet och kepitelernas inträda i näringarna i vissa fal! usöfvat på förhållandet mellan huskönder och tjenare, ahvarigenom en total revolution skall cuppstått uil arbeissätt och arbetets förut vararde organisationp, och deriganoem äfven om icke mindre omfattande erevolution uti familjens orgarisation. Den gamla epatrierkaliska konstruktionen affamiljen. det fordana innarliga familjbandet, år upplöst; den fordna epatriarkaliska familjen är sprängd och äfven den fordna kommunen, hvilken byilade ä ena sidan apå familjens konstitution, och å arder sidan på arbetets och närings,(samt köps?) d:ifters dermed innerligt semmanhängande organisation. Naturen af denna revolution har pyligen på ett annet ställs blifvit undersökt, äfvensom verkniogarne af dem derraed förbundesa upplösningen af den fordna familjen likaledes blifvit på samma ställe utvecklade: proletariatets uppkomst, pauperism Toch demoralisation, stiftasdet 2! en otalig mängd nya familjer, som snart sagdi äro allt annat än everkliga familjer hvartill kan läggas åtskilliga andra omständigheter som verkat till samma emål eller familjbandens och husfsdersväldets upplösning. Härefter omförmäles, huru esäkerbeten och godtyckligheten ej mindre för arbetaren än för arbetets användare ovilkorligi påkallar en any organisation af arbetet och indusirien och tilalika, i nogaste samband med denna organisation, en reorganisation af familjen, som åserknyter de aslitna familjbanden mellan tjenare och husbönder, emellan arbetare och arbetets axvändare och i ett nytt, ädlare familjchefsförhållande och husfsdersvälde rekonstituerar och nyskapar familjen. Men alpnan denma reform och nydaning af familjer föeregått, kan ock ej valrätten uppdragas å: alla faamiljchefer och husfäder; ty derma rätts tillhör ej individen såsom individ, atomen i den sönådergrurade Staten; den tillhör familjen, säsom Statens eabsoluta, lefvande, organiska beståndsdset och utköfvas af husfodren å familjens vägnar. Men då måste ock busfadren vara verklig familjchef amed ett ord, han måste vara familjchef mer än till namnet, tågot anvat än husfedren uti den nuvarande upplösta och desorganiserade familjen och aläderne uti proletärfamiljerne. cEnahanda som förhållandet är med familjen, — fortsätter artikelförfattaren — cså är det ock med akommunen. Organisationen af kommunen är så innerligt sammanbunden med och betioged utaf aorganisationen al — familjen, as en upplösning coch destruktion inom den förra och den sednare corganisationen äfven nödvändigt framkallar och amedför en upplösning och destruktion af kommucnalorganisationen. Den garla kemmunalorganisationen är icke mindre, utan snarare mer desorganiserad ån familjen; och lika avgelägen, ett like avigtigt problem för tidebvarfvet, som en reorga enisalion af familjen är, lika vigtig är ock reoreganisationen af kommunen och så innerligt samamanpflätad är kommunen med familjen och med eindustriens och arbetets organisation, att den esa areformen ej kan företsgas och utföras utan i BOgaste sammanhsng med den andra. Men förr än cdenna nya organisatlon af kommunen i heia sin evidd blifvit verkställd kan ej kommunalorganisaelionen bilda någen grundval för en oy organisation saf natiomal-representaiionpen. Likasom familjen eeger sin inre mångfald och artikulation vu förochållandet mellan makar, föräldrar och barn --eså kan äfven en utbildad kommunalorganisation cicke existera utan sin inre artikulation. Författaren leder sig nu till den stora satsen, som man likväl hittills ansett för temligen gammal, 2tt s0ckerstämman är blott första anlaget och grunden till en kommunal-organisation, icke denna organisation själf. Denna organisation måste först skapas d. v. 8. den måste utvecklas i en mångfaldig artikulation och sedan denna artikulation åter sammandragas såsom i sin högsta spats, uti landskapskommunen eller delegationen at de subordinerande lokalkommunernas geputerade.n Sluiligen innehåller artikeln också en beskrifning om kommunal-organisstionons tvåfoldighes: der hedniska och den kristna kommunen; den förre är på lane det häradet och landskapet och 4 atod4n skråen, gillen och magistraterna, .prosi.!) den kristna åter i sockenstämmsn och kyrkorådet Vi hoppas att Läsaren bar 108 för dagen af detta utdrag, men utbedje vs: UPppt ärksamhet för några efterföljande betraktelser i imorgon. ns ———L