Aftonbladet – 2 oktober 1840, sida 3

EE danden, hvilka ifra för: någon rättelse i de otaliga missbruk och misstag, som vår föregående statsförvaltnings-historia utvisar. FREJAS RIDDARE ÖPPNA ÄNDTLIGEN VISIRET. Det bar för dem, som icke desto bättre äro invigde i publicitetens mysterier, länge utgjort en gåta, hvar redaktionen af tidningen Freja egentligen vere hemma. Visserligen bar man länge i denna redaktions beteende förmärkt nå. ! gonting oklart, att ej säga grumligt, vi mena: icke här blott i dess egen uppfattning af de ämnen den skulle afbardla, utan ännu mer i dess förhållande till allmänheten och till de stora reformfrågorna. Visserligen har den, som egnat någon närmare uppmärksamhet åt rikiningen af dess strödda publicistiska försök, haft tillfälle observera i allt positift ett envist förfäktande af vissa stationära ideer, t. ex. icke blott i handels-och näringslagstiftningen utan äfven i vissa frågor om allmänna Jagen. Visserligen föreföll det något eget, ända från 4838, att se denna tidning i sina förbållanden till personer vara mest afvog mot dem, som befunnits i ett späsdt förhållande till systemet, hvarom bevis ligga för dagen så väl i dess häftiga anfall redan år 4838 mot Frib. Sprenpgtporten, som sedan, efter den mnya eller s. k. Marsministerens inträde, i dess angrepp mot de ledamöter af denna minister, som ansågos i någon mån mera böjda för de konstitutionella och progressiva idgerna; vidare i dess bekanta mention honorable åt Hrr Heurlins och Hartmansdorffs kutmärkta förmåga, och i förening med dess betecknande tystnadi afseende å den sist nämndes ryktbara gula bok) m. m., allt under ständiga utfall och fortsatta lögnaktiga insinuvationer mot de tidningar, som uppträdt mot ! systemet och för reformerna i våra statsinrättningar och lagstiftningen. Visserligen säga vi, I bade man uti allt detta, sammanlagdt med den synbara harmoni, som för det mesta tycktes; råda emellan Freja och kamarilla-kabinettets! tidningar, och som blott någon enda gång va-! rit afbruten af ena eller annan mindre och alltid vänskapligt slutad simulaker, haft både talrika och stora anledningar till mer än en förmodan att den dagen snart nog kunde randas, då det reaktionära partiet skulle komma att helt och hållet få sluta den unga Freja i sina armar, äfven om man icke blifvit stärkt i denna! tanka genom de smiekrande högaktningsbetygelser, som det Svenska Biet några gånger gifvit henne. Men ett och annat yttrande, som låtit ganska frimodigt och oberoende, bar dock allt hittills emellanåt hos anhängarne af refor mernes vänner förminskat intrycket af samma gåtlika förfarande, hvilket eljest förskaffat henne sin förnämsta kredit bos reaktionens anhän: gare. — Imedlertid bar den tvetydighet, som sålunda allt bittills kunnat anses hvila öfver Frejas politiska karakter, i fall man så skall I kalla hvad de fleste och de, som tagit benBes försvar, ansett egentligen vara blott oefterrättlighet, i dessa dagar blifvit af henne sjelf fullkomligen skingrad, och det är representationsI frågan, som gifvit anledning härtill. Freja har nemligen i sitt sista Tisdagsnummer uttalat sitt formliga veto emot en representations-reform , som skulle afse fyrdelningens eller den nuvarande grundvalens upphäfvande, och i motiverna till detta veto nedlagt en trosbekännelse, I äfven i afseende på sina begrepp i allmänhet: och vilkoren för framskridandet, hvilken är så tydlig, så utan all inskränkning uttalad och hvarigenom Freja så helt och bållet ställt sig Ii de stationäras leder och iklädt sig deras färger, att vi icke kunne annat än förklara vår verkliga tillfredsställelse och högaktning för den ! öppenhet, hvarmed hon härvid gått till väga. Hon börjar nemligen uti en artikel, som i mer än ett afseende är märklig, att förklara, att alösaningen af tidehvarfvets stora sociala problem, celler att en pånyttfödelse af familjen och komamunen måste föregå, innan uppå dem en ny, a verklig nationalrepresentation står att organiasera , och kommer efter sin deduktion afden-: na sats till det resultatet, aatt utan en förut verkställd reorganisation af familjen och komemunen, en reform eller ombildning af natio analrepresentationen icke kan på riktiga raI ationella grunder företagask. Då det nu är I gifvet, att det stora sociala problemet af afa, miljens och kommunens pånyttfödelsec är ett I problem, på hvilket man ännu i några hbundrade år får spekulera, så framt icke den bekante af. d. Utgifvarena från sin chögre synpunkta kan I bjelpa Freja att underrätta oss huru lösninI gena skall gå till, så blir detju äfven en klar följd af nyssnämnda sats, att vi under tiden lieke böra bekymra oss om något, och att allt hvad f. d. Utgifvaren i Freja talat om sin böjelse för allmänna val m. m., endast lärer varit sagdt på omslag, såsom det kallas. Andra folk, t. ex. de stackars Norrmänren, hos hvilka afamiljen och kommunena icke heller äro apå