Aftonbladet – 12 september 1840, sida 2

837 års Revisorer, hvilka äfven kade denna fråga, eller ust för den tid KonstitutionsUtskottet nu anmärkt. under leras granskning, och om sakens förbållende före afgil andet tagit kännedom, funno deremot intev alt härvid rinra, hvilket icke synes ha bordåt undfalla KonstitutionsJ skottets uppmärksamhet, och föranledt en närmare, ätteligen vunnen utredning af szken, innan den, på sätt ur skett, blifvit framförd, och bvartill i allt fall dess minIre vigt näppeligen synts ha kunnat föranleda. 47:de Anmärknings-punkten har till föremål åtskäillige Tidningsindragningar. Buruvlida jag såsom Föredragande öfvervarit någon af dem, synes icke at Ut;skot:s Momerial, och jag är således icke i tillfälle derom afgifra någon förklaring, hvilket i allt fall varit öfverflöligt, då Allmänheten haft tillfälla bedöma förhållandet , och jag hoppas, att icke under min tjenstetid ha gjort mig känd såsom fiendtligt sinnad mot en sansad tryckfrihet, hvaroxma jag äfven kan åberopa Konstitutions-Utskottens vid föregående Riksdagar till Rikets Sänder afgifne sttranden. I 39:o Anomärkningspunkten, citeres såsom bevis på följderna af Andra Hufvudtil.lns besparingars anlitarde, hutuledes Konung:ns Rådgifvare, i brist af medel å desse besparingar, måst afstyrka en Extraordinarie Kammarskrifvares billiga begäran alt, för förva tad Häradsskrifvare-tjenst i något öfver Q:ne år, undfå hälften af den vid tjensten besparde lönen. Då detfa Utsk:s anförande icke innefattar någon mot berörde åtgärd rigtad anmärkning, hvilken också icke ken med skäl äga rum, då någon laglig rätt till berörde arfvode i förevarande fall icka finnes; så torde någon förklaring i anledning deraf icke vara erforderlig. U:1 58:e Asrärknivgspuokten anföres, att bland öfrige Konungens Rådgifvare, äfven jag fortfarit all gifva Hans Maj:t råd, ehuru desse råd hos Hans Maj:l njutit så litet förtroende, alt Hans Maj:t lill ett högt embete och deltagande i en del af de inför Hans Maj:t hållne rådstag förordnat cn man, om hvilken jag yttrat, att jag äfven för min del fann honom icke kunna anses vara en tjenlig och lämplig person till samma höga och vi, liga embete. Jag behöfrer icke här ingå i någon förklaring, ty det ligger öppet för en hvars bedömande, huruvida jag, liksom hela Statsrådet, enligt våra Grundiagar eller deras anda, bordt, i följd af ifrågavande befordran genast afiräda; men det kan ej undgå fästa serskildt uppmärksamhet, alt, ehuru jag, året efter denna befordran skett, på egen begäran afgått, Utsk. dock lagt äfven rig dota vill last och åberopat det såsom ett bevis på bristau de oväld, nit, skicklighet och drift i min embetsiförvaltning. Vitesligaro aamärkies I 71 punkten, alt frågan om en ny administratif och kameral indelning i de delar af Riket, der en sådan kunde finnas behöflig, hvilken fråga R. St., med anlcduing af en annan hos Kyl. Maj:t framställt, och som EK. M. i medlet af år 1834 förklarat sig vilja till pröfning företaga i sammanhang med ctt äldre förslag till ändringar i indelningen af Län, Härader, Domsagor och Socknar, Stift, Prosterier och Pastorater Riket, icke sedermera fåtl någon handläggning. Denna anmärkning, hvilken egentel. synes vara rigtad mot-mig, saknar behörig grund. Det omnämnde af Kansli-Rådet Nikander afgifne Förslag till åtskillige ändringar i Rikets civila och ecklesiastiska indelning, föranledde en befallning till samtelige Landshöfdingar och Konsistorier om deras, jemte flere Tjenstemäns i orterne, börande. Då deras vidlyftiga Betänkanden och förslag omsider inkommit, hvilka tillsammans upplaga en akt af mera än 1-2 alos böjd och är att boskåda i Civil-Departementet, upprättades deröfver fullständiga berättelser och sammandrag, tom sedan af mig måste, med bandlingarnes genomgående, granskas, rektificeras och till en del genom brefrexling med vederbörande kompletteras, hvilket allt för en Föredragande, under de öfriga dagliga göromålens skötande, icke så snart Jät sig verkställas, och det befanns vid dstta förberedande arbete, med buru stora, at! icke säga för närvarande nästån oöfvervinneliga svårigheter verkställigheten af större delen af dessa förslag Vsr förknippad. Under min sjuklighet åren 1855 och 1856 fullbordades af mig berörde arbete, så att det, jemto ett af mig deri författadt Betänkande, i Maj månad sistnämnde år eller 4836 anmältes i den såkellade Stats:åds-Beredningen, då det beslöts, att handlingarne skulle till närmare granskning, hvilken icke vid en föredragning kunde behörigen vorkställas, emellan Statsrådets Ledamöter cirkulera; och hade denna granskaing icka före det jag upphörde med S:aw-Sekrqterare-embetets utöfning medbununits. Härat lärer oesåtedks vara uppenbart, att detta ären: de af mig icke saknat handläggning. hvarom U.sk. genom efterfrågan i Civil-Departementet kunnat erhålla nödig upplysning af den förteckning på oafgjorda ärender, sox jag vid raitt afträde ur tjenitgöring ull min efterträdar aflemnade och at oss begge undertecknades. Och härmed bar jag afgifvit min förklaring öfver hvac mot min embetsförvalining såsom Stats-Sskreterare a Konstit.-Utsk. blifvit, med anledniog af 07 8 anmärkt Jag öfverlemnar nu till Hög! Ridd. och Adeln att pröfva huruvida i det omdöxse om denna min förvaltning Konst. Utsk. uttslat, rättvisa mig vederfarits.