AR TIMU ROR MIMTe sDernäst bör den vice Konsul, som utaf G:neral-kouasul utnänmmnes, ovilkorligen vara en aktif Handlande på den ort, der ban som Konsul utnämnes, samt förena egenskaperna af redlig ket; soliditet och lokalkännedom, hvarföruian han icke kan gagna såsom Konsul för ett fråmmatide land. Dernäst förtjenar detnoga att taga i betraktande, att genom den föreslagna reformen kommer General-konsulernes makt att ansenligt tillväxa, och, om de tillika få fön, blifva deras tjenster bland de allra beqvämaste och behagligaste, då de kuranta göromålen ailtio kunna skötas antingen af vice Konsuln eller af en skrifvare eller bokhållare. Det är derföre alldeles gifvet, att alla de högättade eller gynnade, som gerna gå genvägar och ej komma fort nog på den diplomatiska banan, eller ock vilja hafva sig en sinekur, skola föröka, så godt de kunna, att bana sig väg till konsuls-platserna, och till och med betrakta dem så som ett trappsteg, och ej mindre att, om dessa platser komma under utrikes ministerns tillsättning och inseende, och om ej allvarliga hinder sättas för ett favorit-system härutinnan, så skall Regeringen ofta begagna utvägen af dessa platser, för att gifva brödstyeken åt devuerade, utan afseende på deras fallenhet för tjensten. Ett nödigt försigtighetsmått emot ett skadligt slöseri härmed vore kanske således, att föreskrifva vissa prestanda af kunskaper och någon examen, så att t. ex. ingen kunde till Konsul utnämnas, som ej, utom vanliga humanistiska studier, visade sig känna nödiga handels kutymer, hokhålleri, vexel-affärer, kunde föra handels korrespondens, m. m., samt att bildade handlande företrädesvis borde väljas till sådana embeten, emedan de egentligen angå handels-affärer. Hvad för öfrigt angår distrikt indelningen, så, då erfarenbeten bäst torde komma alt visa hvad serskildt behof deraf kan vara uti länder med: vidsträcktare kuster, torde väl åt Regeringen böra inrymmas rättighet att efter dess ompröfning äfven framdeles deruti göra förändringar. 2:o Beträffande aflöningen. Ehuru det är M skäl att söka befordra lindring uti afgilten för sjöfart: och handel, torde det dock vara tvifvel underkastadt, älven af flere skäl än det, som nyss nämndes, huruvida bestämda löner af handelsoch sjöfartsfonden utgöra en ändamålsenligare aflöning till en konsul, än en viss afgift per läst af de fartyg, som utaf dem klareras. I hbvilketdera fallet som heldst är det i alla fall bandeln och sjöfarten, som kontribuera till medlen, hvilket det ock bör vara. Det medges visst, att den sammanlagda summan som Hr von Stahl uträknat eller 33,333 Räår j 46 sk. Hamb. Banko är ganska betydlig, men I deremot synes afgiften till exzmpel på ett 450) lästers far!yg, som efter motionärens beräkning! utgör 40 Rar Hawmb,. Bko eller 40 Rår riksgälds icke vara så betungande, att icke den för-! delen för de sjöfarande, att bafva en person på fremmåvde ort, som i fall af bebof, är skyldig att , biträda med bevakandet af deras tjenst, deraf uppväger. I alla fall blir det äfven för enl, sjöfarande mera tillfredsställande, att veta, detl: en Konsul något erhåller för det besvär, honom förorsakas, än att möjligen, vid ökade anspråk på honom, mötas af det svaret, att-ban bar ingen ersättving för all det besvär, honom dörorsakas. Dessu:om, om konsuladafgiften per läst blef bibehållen, vore det visst billigt att jemkning skedde deruii, så att om ett och samuwa fartyg flere gånger besökte samma plats på ett l! år, borde konsuladafgiften den andra gången utgå endast till hälften, och bvarje påföljande: gång endast till J;:del, heldst man kan förutsälta, att skepparen, såsom då mera hekavt på stället, lättare kunde bjelpa sig uten Konsulsj! biträde. l 3:o Betröffande förslaget att Konsulerne bädanefter skola komma att lyda under Minvislern för Utrikes Departementet och ej, som hittills, under Kommerskollegium. ! Huru denna förändring, i kommercielt afseende, kan blifva gagnande är i sanuing svårt! att inse. Först och främst begår man derige4 nom samma fel, som är så rättvist klandradt i våra gamla organisatfoner, att alldeles främmande ämnen sarmanröras under en och samma avuktoritet, då bvar och en sådan i stället så mycket som möjligt bör hafva att sköta den gren. som han bäst förstår. För det andra har Kams merskollegium de sednare åren med en serde-! les uppmärksamhet följt konsulatgöromålen och skaffat många för bandeln gagnavde upplysnin-; gar, hvilka. lätt och med beredvillighet blifvit! de handlande meddelade. i Antingen måste nu Utrikes Departementet hafva 7 ingenting att göra för den egentliga diplomatien, om det skall medhinna att lika noggrannt följa dessa konsulatgöromål, eller ock skall det-j samma tillökas med en serskild syssla för detj epecieHa ändamålet, medan en bufvudsaklig del; af Kommerskollegii befattning blir öfverflödig,! eller ock skola både de diplomatiska och koni