Aftonbladet – 10 september 1840, sida 1

oo BSS RARE 698 BLAS ATSSE RIKSDAGEN. BONDESTÅNDET. Plenum den 9 September. Telmanaen tillkånnagef, att Kongl. Mej:t den 20 gistlidao Augusii i nåder förordnat v. HäradshöfJiogev, juris utr. kandidaten, magister Christian Naumann att fungera såsom Sekreterare i Bondeståndet vid de tillfällen, gå Hr: Lagman Cassel är af jaga förfall derifrån hbiadrad. I anledning sf Lagoch EkonomiUtskottens bejänkande Je 5, angående lagstiftningen om fattigvården, hvilket å:erremitterades af Ståndet d. 2 iennes, ingaf Per Hansson från Wermland ett skrifiigt enförande, deri Ban framställde nödvändigheten if understöd från Sisiens sida till bestridande af fattigvården i sådane orter, der öfverbefolkning äger rum. såsom i Stora Kopparberes län och dö till Norige sngränssnde härader af Wermlsud; äfvensom snmärkningar framställdes mot 5 cch 43 S6 i ien föreslagna stadgan. — Romitterades till nyssnämnde Utskott. Anders Larsson från Upsala län begärde och fick itertaga en af honom väckt, på bordet hvilande motion om försäljning till skatte af Nyqvarn. Af Brissman från Skareborgs län upplästes, i anjedaing af Lagoch EsonomiU:skottens betänkande M G, angåsnds härads allmänningarnes förvaltning och jägeristatens indragning, ett skriftligt anförande, deri yrkades, att kommunerne måte erhålla fi dispositionsrätt öfver sine allmänningar, sarat jäge:isteter minskas, så att endast 2 ä 3 jägmästare tillsanes för hvarjs län. Remitterades till sistnämnde Utskott. Vid förvyad föredregning af StatsUtskottets utlåssnde JM 9294, beslöt Ständet för sin del bifalla den al Olof Olofsson från Westerbottens län väckta motion: st: Rikets Ständer må till Kong. Maj:t i uoderdånighet göra den hemställan, att Klabböle byemän måtte berättigas att, emot den å Umeå Landskansli år 14765, uti fastställd taxa, stadgade årliga afgif: af årta tunnor saltad J8x och tio rökta lexer, i framtiden ionehbafva och begagna Kropanna ltxfisko vid Klabböle land och strand. Och skulle resp. Md::åcden, jomse det att da erhöllo. del af Olof Olofssons denna dig i ämnet afgifea enförande och det deri åberopade Konung Johan III:s bref d. 6 Scpt. 4588, vänligen inbjudsg att deltaga i Bunadestånders ofvannämnda beslut. I öfeigt biföll S:årdet StatsUtskoitets utlåtande M 291. Till vidare bandlägguing förekom nu KonstilutionsUtskoltets memorial M 31, angående erhålten återremiss of Utskoltets memorial M 413, det såkallade DECHARGE-BETÄNKANDET. Bengt Gudmundsson från Hallands län (skriftligen): Då till följd af det sätt, hvarpå frågan om f. d. Statsrådets ansvårighet blifvit af Utskott och Stånden behandlad, ingen underdånig skrifvelse till Kongl. Moj:t ifrån Rikets Ständer kunnat beslutas, i afseende på de flerfalldiga anmärkningar som af KonstitutionsUtskottet blifvit godkände; men, då det icke desto mindre synes vara af vigt, att Konungen icke lemnas okunnig om nationens allmänna tänkesält angående de anmärkta styrelseprinciper, om hvilkas skadlighet meningarne icke varit delade, fastän 407 R. F. icke arsetts tillämplig emot de redan afgångne Statsrådsledamöter, 0. s. V.; anser jag mig böra fästa Ståndets uppmärksambet på nödvändigheten, att i detta afseende vidtaga någon åtgärd. Det är väl bekant, att ibland de uppdrag, som Sveriges allvarliga och välsinnade allmoge vid denna Riksdag lemnat dess ombud, ett af de vigtigaste var, att söka göra Rådgifvare-ausvarigheten till en verklighet. Om detta -icke lyckats; om ännu, till följd af lagarnas brister eller intressenas motstånd, stunden för en kraftig åtgärd i detta afseende ieke nu är inne; torde det likväl vara nödig! att, så vidt på detta Stånd kan ankomma, söka afböja faran af att rådslagen vid th:onen fortfarande betraktas såsom betryggade för det ansvar, Grundlagarna fästat vid bvarje sådant, då det strider emot Rikets sannskyldiga bästa. Såsom ett middel, att ivdetta afsbende förena våra pligter med de trångt begränsade former