Aftonbladet – 5 september 1840, sida 2

den, alt en reprentatlionsiörandring iörestar nästa Riksdag; ja till och med att det af Konstitutionsutskottet afgifna förslaget kan komma att genomdrifvas.. Det står väl i fullkomlig strid med våra historiskes åsigter, och har derföre att vänta ett fullkomligt motstånd från deras sida; men: vi :hafva redan erinrat, att icke alla de konservativa böra till den bistoriska skolan: De fleste. höra till den politiska, eller snarare till-den praktiska, hvilken bekymrar sig föga om hvad som tilldrog sig för tjugo år sedan, och än mindre om förflutna århundraden. Dessas: hufvudsyfte går ut. på, att kunna reda sig väl ifrån den tid somsär, liknöjda om den; som var, och föga brydda för den, som bereds åt deras efterkommande. . Sådana praktiske män bar det ej kunnat undfalla, att, under det dej historiske med helig bäfvan ihopsamlat hvarje; spilra af det-föråldrade, och funnit sin tid och sin omtanka helt och hållet upptagna med att lappa och pyssla i smått, serdeles i afseende på ståndsrepresentationens bibehållande, så har historien sjelf gått dem så oförmärkt förbi, äfven i nyssnämnda hänseende, och låtit en representationsförändring redan inträffa : en förändring, som står färdig att utveckla csig vidare, både raskt och Oemotståndligt; väl fullkomligt på gammal grundval och i strängt historisk följd,, men ändå i en riktning, som är allting annat än konservatismens egen. Uppgiften torde förefalla mången som en paradox; men låtom oss tänka efter! eller rätt:re: låtom oss fråga efter: låtom oss resa omkring, på land och i stad, och spörja hvar som helst, hos: folket i allmänhet, om det ej finner sig annorlunda representeradt just nu, än det varit sedan. 4809, och om det ej hoppas mer af sin nya representation, än af den gamla? Låtom oss framställa dessa frågor; på nitton ställen ibland tjugo skola vi få jakande svar. Låtom oss fråga vidare, hvem det är, som sålunda representerar Svenska folket, och! med -blicken fästad på det faktiska, oförvillad af det blott formella, skall man säga oss, att det är Bondeståndet och större delen af Borgareståndet. Men de; som af. allmänna: rösten förklaras uttrycka nationens rättigbeter, åsigter; och bebof, de representera i sjelfva verket desssa åsigter, rättigheter och behof. Huruvida de blifvit valda dertill, eller valda mer eller min-:; dre riktigt; det är här en bifrågay som icke förändrar innehållet af den förra förklaringen, hvil-: ken angår hufvudsaken. Representationens form. står qvar; dess väsen är förändradt. I Det är bekant att det var vid sista Riksda-:; gen, som Borgarestdndet egentligen företog sig att, bredvid sina ståndsintressen; äfven bevaka! nationers Man ansåg detta som en tillfällig hän-: förelse, en verkan af partiintressen, hvilken man j: kunde förjaga när man ville, medelst uppsättande af den fordna skräckbilden: förslagen till! skråväsendets och prohibitivsystemets förändring. Erfarenheten har nu visat, att man missräknat! sig, och att förskräckelsen, eburu stor hos många, likväl ej hindrat Ståndets pluralitet att fortfara i den nationella riktningen och skrida än vidare fram deri. Böndeståndet har vid nuvarande Riksdag upp-: trädt såsom det allmänpa tänkesättets tolk. Det har väl alltid representerat det största antalet. och den största förmögenbeten; men det märkte : ej förut sin verkliga samhällsställning. Det käns!: ner den nu. Denär ej förändrad; det är endast Ståndets insigt derom, söm är ny. Följ-l. derna af denna nya insigt hos Bondeståndet har : man sett. Vi bedja att få fästa uppmärksam-: het på, att det är följder af en insigt, af enl. ny, en förut saknad kännedom, och således eji heller här af någon bänförelse eller något par-. tiintresse, Ett helt Stånd, representerande en så stör pluralitet, kan dessutom ej rimligen an-!1 ses fortfarande bilda parti; och man ser också !( Bondestårdet nu handlassom ett kompakt helt,!s med enighet; lugn, eftertanka, allt egenskaper, t som ej fördragas af partinitet. Och hvilka par-4 tiintressen skulle det väl omfatta, sedan det) indtligen en gång förstått att det icke eger nå-c gra sådana: icke några privilegier eller serskildal förmåner: med ett ord icga andra anspråk ochi pehof, än dein det delar med nationen i sl-!q mänhet? ... Det behöfdes ej annan upplys-lc ning än. denna, för att med ens bringa det i-f rån vanan att gå än det ena, än det andra par-c iella intressets äregden.: Bondeståndet har allt-s: å upphört att gå dem vidare; det går nu sina sgna, och med detsamma det allmännas. Dess!f rygga och värdiga hållning vid detta riksmöte, s ika skild från öfvermod som kryperi, röjer ock t tt det nu mera känner sin betydelse ibland! fa ationen: Denna skall bålla det räkning före4 vad det uträttat, och ännu mer för hvad detl!m dagalagt sig vilja uträtta. Man skall bädanef-!M er betrakta en från Riksdagen återkotimande lh epresentant af Böndeståndet såsom en man Åt) di igt i samhället, och detta mottagande skallle ppmuntra honom: att söka vinna samma ut-s värkelse ännu en gång, samt att dertill ytter-(fö