Aftonbladet – 31 augusti 1840, sida 3

NREFPFARESLRLNLTIATIUVNIDIN. Andra arlikeln. Bevillnings-Utskottet hade vid denna riksdag icke att lösa det svåra problemet, att skaffa mera penningar åt Stlatsoch Riksgäldsverken, emedan det var kändt, att cextrabevillningarne bade lemnat högst betydliga öfverskott (i synnerhet Tulluppbördeh) och den uallmänna bevillningen, hade äfven hvarje år visat sig i stigande. Så hade t. ex. denna sednares öfverskott varit: år 4835 Rdr Bko 653,382. 4836 41553,029. 4837 422,499, 4838 460270. 1839 2153,305. 692,688. Beloppet af Statsverkets uppbörd utöfver hvad som blifvit snordnadt till Statsutgifter. na, (eller de öfverskott, som af Statskontoret efter verkställdt riksbufvudbokslut aflemnas till Riksgäldskontoret och således först 2 år sedan de ingått i statsuppbörden) hade visat sig vara, sedan riksdagskostnaderna blifvit under åren 4834 och 48335 bestridda: För år 4833 (aflemnade 18335) Rdr Bko 205,290. 4834( — 4836) 402,840. 4835( — 4857) 545.740. 4836( — 24838) 621,060. 4837( — 4839) 8035,000. och det var kändt, att de öfverskott, som under riksdagsåret böra inflyta eller 48358( — 4840) icke gerna kunde utgöra mindre, utan snarare mer, så ait de kunna upptagas till. 900,000. Summa Rdr Bko 3,249,900. Denna summa kunde väl icke anses disponibel vid innevarande årets slut, emedan medlen; till en del betäckt den skuld, hvari Riksgäldskontoret befann sig vid sista riksdag, Men sedan nämnde kontors utgifter blifvit bestridde, erbjödo likväl de begge kontorens uppbörder innan riksdagsårets utgång en disponibel tillgång af omkring 2 millioner, i Rikets Ständers då alldeles gäldfria Riksgäldskontor. Det var äfven kändt, att bankovinsten, utom den år 4834 afsatte grundfond af 3 000,000, utgjort : för år 48335 Rdr Bko 619,250. 4836 -: 683 300. 4837 655,700. 1838 676,570. och att den således för 18539 kunde beräknas . . . . . 676,000. elier tillsammans omkring 3,343,000. Hvilket allt således bordt utvisa, att ögonblicket var inne för att tillvägabringa den skattenedsättning, som nationen, efter så tunga skattebördor under 23 års fred, länge väntat, under de sista 46 åren med så många skäl yrkat, och hvilken Konungen, så att säga, lofvat folket i throntalet till Bikets Ständer. BevillningsUtskottet hade sålunda ett gynsamt, kanske aldrig mer återkommande tillfälle, att beträda den väg, som kunnat leda till en önskvärd reform af vårt bristfälliga beskattningsväsende. Det kände, att i medeltal, 700,000 Rdr Bko per år influtit, i tulluppbörden allena, utöfver hvad Rikets Ständer år 1834 påräknat; och det hade i vår tanka icke bordt kunna dölja för sig, att det således var gemensamt med StatsUtskottet, som riksdagens stats-financiella resultat, under närvarande omständigheter bordt tillvägabringas och en betydlig skattenedsättning vidtagas. Om ock Grefve Anckarsvärds vigtiga motioner, hvari denna de begge Utskottens samverkan begärdes, af Riddarbusets majoritet grundlagsvidrigt förqväfdes, synes lock att ett Rikets Ständers, af alla 4 Stånden valdt, Utskott, icke bordt tveka, att följa den nda verksamma stig, som grundlagen anvisar it den nuvarande Ståndsrepresentationen, för att örskaffa den en kraftfull och bestämd position ill verkställande makten, samt göra för denamma möjligt alt ordna skatteväsendet på ett nindre tryckande sätt. I stället att så handla och att begagna sin srundlagsenliga rätt till gemensam öfverläggning, 1afva Statsoch BevillningsUtskotten endast arvetat isoleradt, hvar på sitt håll. Resultatet väraf kunde icke blifva annat än ofullkomligt; och häraf hafva så vidunderliga förbållanden sunnat uppstå, som t. ex. att BevillningsUtskottet illstyrker en minskning i kapitationsafgiften, under det att StatsUtskottet afstyrker mantalspenningarnes upphörande, på samma gång likväl detta sednare Utskott föreslår, att fram. lytta de mantalsskattskyldiges ålder till likhet ned deras, som erlägga skyddsafgiften. Hela let gamla trasslet med de sugande uppbörds-, redovisningsoch koatrollkostnader, efterlysningskostnader, korrespondenser mellan Länsstyrelserna, m. m., som personella afgifter måste medföra i ett land, der blott 3 millioners befolkning finnes spridd, på nära 4000 Sven: ha am. 1.2 AA Jandact bkactnadan ft. Aftanlun