Aftonbladet – 29 augusti 1840, sida 1

TT RIESDAGEN. BORGARESTANDET. Diskussion om Tullfrågan. (Forts. fr. Nr 194.) O:saken til olikheten mellan de Tyska och Engelska tullagstiftningarre ligger deri, att det för Eogland icke är så maktpåliggande ett få jernet i så rått tillstånd som tackjern, emeden de icke med sina stenkol kunde åstedkomma så godt ståpgjern, som vi med träkol; Preussen deromot ezde god tillgång på träkol, derföre voro detta angelägnare om teckjernet. Ett lsss (52 lisp. B. WW.) jernmalm gällde i Schlesien (Thoreisenstein om 37 V, pr.) 3 Rdr 8 sk. bko.; i Lausitz (Myrmalm om 39 !V, pr.) 3: 42; i Rhenländerna (32 pr. melm) 2: 49. 5. bko. En läst å 43 t:r kol kostade i Schlecsin 3: 8; i Lausitz 4: 22; i Rhenländerna 42 å 44 Rdr bko; besinnade man att så fattiga malmer dracen mer af de dyra kolen, samt att det således voro teckjernatillverkningen, som gjorde tackjernstillverkningen så dyr, samt att deras tecijern vore ksllbräckt eller rödbräckt och på långt när ej så godt som vårt, syntes ej osannolikt att, om Preussen mot 44 Rdr kunde köpa vårt teckjern, de funne sin räknisg i att lägga ner tackjernsblåsningon och använda sina trädkol på att göra vårt tackjern smidigt; kunde Preussen eckordera sig till vår heJa tectjernstillverkning, vore ej otroligt att importen deraf skulle till en början uppmuntras med premier, för att utestutande på vår jernpmassa tillegoa sig hela förädlingsvinsten; en ganska stor del hade det redan inkräktat genom den höga importwulien, som träffar alla Svenska jernmanufakturer. Af eget jern kan Preussen ej tillverka en duglig Iis. Ändå ligger 47 !, Rdrs tull för hvarje sådart skeppund. aDet återstår mig, att framlägga andra inhemska deisljer för ati försöka att någorlunda fullständigt åskådliggöra hela obefogenheten af den ifrågasatta tackjernsexporten, hela vidden af den fara, hvari vår vigtigasts näring 1 detta betydelsefulla ögonblick sväfvar. Såsom inledning må det tillåtas mig, att förutskicka en numerär tablå öfver jernhandteringens amsteg inom fåderneslandet på de sista åttatio ren, År 4763 utgjordes stångjernssmidet i Sverige, Finland inberäknadt, enligt uppgift ur Friherre Hermelins tal i Wetenskaps Akademien år 1773, af 330,000 skeppund uti 999 härdar med 566 hamrar. r 4804, I slutet af året, hade produktionen ökat sig med 22,000 skeppd. r 4808, vid årets utgång, befanns en ytterligare tillökning hafva egt rum af 73,837 skepp., deraf i —— ——