Aftonbladet – 28 augusti 1840, sida 2

Article Image
tilis sällan innefattat annat än Ullökning i embetsmannapersonalen på statskassans bekostnad. Det undfaller dock icke någon, att detta ej är den rätta metoden att organisera till det allmännas fördel; och om nationen skall ega skäl att boppas någon frukt af departementalstyrelsens införande och den ökade kostnaden deraf, så bör denna främst kunna väntas uti förenkling al en del bland de öfriga embetsverken. Frågan är då, huruvida Ständerna hafva skäl att medgifva anslag till något nytt ständigt embetsverk, innan en sådan allmännare reglering föregått. Såsom skäl för den tankan att så icke bör ske kan tf. ex. citeras, att i händelse Regeringen verkligen kommer att företaga den mycket efterlängtade regleringen af näringslagstiftningen, och om vidare jerntillverkningsrätten inom landådet erhåller den utvidgning, att den icke mera blir beroende på serskilda undersökningar och tillåtelser, så måste en stor del af bäde Bergsoch Kommerskollegii göromål försvinna, hvarföre ock i Serskilda Utskottets betänkande om styrelseverken vid 1823 års riksdag, som hufvudsakligen ligger till grunden för departementalstyrelsen, dessa kollegier äro föreslagna att upphöra oeh förvandlas till kontor under eivildepartementet. Genom indragningar, som häraf hlefvo en fölid, blefve nog tillräckliga medel att tillgå för det nu föreslagna embetsverket. Anslås deremot dessa nu serskildt, så torde man sedan få se sig om hurw det går med den andra reformen; åtminstone komma troligen aldrig notabiliteter att fattas, som gerpa skola intaga presidentsfåtöljerna. Dessa i korthet nämnda omständigheter synas gifva full aniedning åt Ständerna, att för närvarande icke bifalla propositionen, men deremot öfverlemna åt Regeringen, att af den summa, som gifves till bufvudföremålet eller allmänna arbetens företagande, intill nästa riksdag disponera hvad Reg. kan anse nödigt för tillsyn och verkställighet. Genom denna interims åtgärd kan saken i det hela så mycket mindre lida, som flere ganska skicklige personer Sanas inom landet, hvilka gerna emot en passande vedergällning åtaga sig de härtill nödiga förrättningar lika väl hädanefter som bittills, samt Styrelsen i alla fall serskildt påräknat den topografiska korpsens verksamhet till sitt företagande. i I afseende på de 1 förslaget omnämnda undervisningsanstalterna tage wi oss friheten alt ånyo erinra om det förslag, Hr L. J. Hjerta uti en motion vid denna riksdag väckt, att söka tillgång till en sådan anstalt uti den nuvarande Krigs-Akademiens reformerande dertill, hvilket är så mycket lättare, som de båda lögsta klasserna der nu egentligen ieke äro annat än en för armeåen ingalunda beböflig barnskola, Men egentliga svårigheten ligger vid denna, liksom många andra tillfällen, deri att hvarje ine rättning, som en gång tullkomrait, alltid bar sina försvarare som äga god tid att uppoffe, för att söka göra det enskilda konservativa intres set gällande, och det fordras ovekligen en viss kraft och frånvaro af konsiderationer, såväl hos representanterna som hos en minister, för att emotstå deras bemödanden.

28 augusti 1840, sida 2

Thumbnail