Aftonbladet – 26 augusti 1840, sida 3

som visar missaktning för ett, med så mycken möda och kostnad tillvägabragt beslut af alla fyra Stånden? Om Ortopediska inrättningars nytta och ändamålsenlighet i allmänhet, samt om det af undertecknad stiftade Josefinska Ortopediska Institutets i synnerhet. (8lut från Lördagsbl.) Hufvudtbemsat af den yttrade opinionen utgöres af 2 satser eller påståenden 4:0 att ortopediens, det är ortopediska läkarekonstens grund-ide eller väsende består i yttre, tvåpogsmedel, cch 2:o att ortopedi ska iorättningar i allmächet icke äro nyttiga och ändamålsenliga. Bida dessa yttranden voro för mig fullkomliga nyheter, som seit hundradetals lytta barn genom ortopedisk behandling botade, eller om deicke nog länge fortsatt kuren, åtminstone betydligt förbättrade. Min förvåning stegrades, ännu mer, då jag vid efterfrågen fick höra, att de förskrifva sig från vetenskapsmän, en förvånivg, som säkert skall delas af de ortopediska läkare i andra länder, med hvilka jag står i vetenskapliga relationer. Alltså: Ortopediens grund id består i yltre tvångsmål. Något alldeles nytt, jag upprepar det än en gång, och förut okändt för mig och säkert för hvarje ortopedisk läkare, som vetat att intaga denna ädla vetenskaps närvarade höga ståndpunkt. Oriopediens grund id består icke i ytwre våld och tvång, eburu detta i många fall måste tsgis till hjelp, hvilket i ortopediens modervetenskap, chiru:gien, äfven är fallet Eller skulle man kanske öfverlemna en lidande åt sina plågor i alla de fall, der dessa icke kunna lindras eller botas utan yttre våld? Skulle man lemna en ur led vridksd arm qveri sitt onaturliga läge derföre, att yttre tvång måste envändas för att återföra den i sin ledgång? Eller skulle men vid ett benbrott låta lemmen onaturligt förkoria sig, derföre att benändarne icke kunna hållas qvar emot hvarandra och semmanläkos utan ett längre fortsatt yttre våld eller tvång? Ortopediens grund-id kan icke bestämmas uten en liten blick in i missbildningarnes grundorsak och väsende, som i de flesta fall består i en djupt i bela organismen ingripande, allmän konstitutionel, med svaghet förenad sjukdo, af skroflös eller 18 chitisk natur, hvaraf de serskilda lytena blott äro skyltar, symptomer eller reflexer. Dearföre fordras pågot helt annat än yttre tvångsmedel till kurens fullbordande. Vid mitt och vid hvarje ortopediskt institut, som vill försvara sitt namp, består behandlingen i följande momenter, nemligen k.aftigt närande föda, sunda bonivgsrum, fisk luft och om möjligt är, om sommaren landtluft, allehanda slags bad, bland hvilka de kalla spela hufvudrollen, klokt beräknad och träget använd gymnastik, för hvart fall indicerade inre och yttre läkemedel, oskyldiga muntrande förströelser, i många, må hända de flesta fall i förening med bruket af tjenliga mekaniska medel. Dessa alla medel tillsammanstagna utgöra ortopediens väsende eller grund-ide, och den som icke förstår eller vill använda dem alla, utan uteslutande af ett enda, den är icke någon fullkomlig ortopedisk läkare i detta ords stors, vidt omfattande betydelse. Och hvarföre? jo, derföre att de alla äro grundade i menniskonaturens, i kroppens och dess delsars byggnad och leagarne för utöfningen af hvarje dels och det helas fuokiioner eller förrättningar — de kunpa derföre icke förändras eller mot and:a utbytas, så länge menniskonaturen är densamma, som den alltid varit. Ifrån den anförda premissen, Bem!. yttre tvångsmedel såsom ortopediens väsende, hvars haltande och oriktga beskaffenhet jag tror mig hafva bevisat, leda motståndarne sig till en lika ogrundad och falsk slutsats neml. 2:0 ortopediska inrättningar i allmänhet äro icke nyttiga och ändamålsenliga, och de der vårdade barn måste ju nödvändigt blifva spensliga, svaja, sjukliga m. m. och dö i förtid m. m. Ja, så tills vida hafva de rätt, att en inrättning, vid hvilken kurmetodens väsende består i yttre våld eller tvång, är ändamålsvidrig. Men med ett rationelt behandledt ortopediskt institut, hvsrs kurmetod innefattar alla de momenter jag nyss anfört såsom dervid oundvikliga, är förhållandet helt annat. För öfrigt inviteras ännu en gång hvar och en tviflare, som vill upplysa och upplysas, att en och snnan gång hedra mig och mitt institut med ett besök. Der skola de få se många lefvande och talande bevis på förträffiigheten och de glädjande resultaterna af den ortopediska kurmetoden. Ibland andra kunna de hvilken dag som helst få se en patient ef nägra tjugu års ålder, hvars missbildning i akuldror, ryggrad och höfter uppnått en af de högsta och mest fasaväckande grader, de skola få erfsra, att bon förut varit sjuklig, svsg, krämpfull, lidange, till lynnet nedslagen, motseende en sorglig, bedröflig framtid, utesluten från all lefnadsglädje, af sin läksre i ett ännu förvaradt betyg dömd att