Aftonbladet – 25 augusti 1840, sida 2

renhet, talade jog nämligen om kommande påföljder af blifvande täflan emellan framdeles frigifna eoskilda teatrar. Eaär denna frigifvelse ännu icke i Sverge skedt, kunde jag ju icke mena ett deraf alstradt och nu förhanden varande ofog, hvilket, min bevisning så mäktigt styrkande, jag väl icke underiå:it att frambålla och utveckla, om jag, tvert amot eget och ellmänhetens omdöme, sansedt det vara redan inträffad:. Men: till afvärjande just af allt slikt missförstående, brukade jag tvertom den speciella omsorgen att, äfven för den möjligen friyifna framtiden törutsätta chedrande undantagr, bvarmed jag ju quasi-nominalim undanstallie de 2:e enda bland oss i S.ockbolm närmare kända Testrars direktörer, afhvilka den ena är en teaterskribent af erkänd förtjenst, och den andra nyss af miz hade blifvit nämnd som en scnens prydnad. Häraf synes, att detta cluciderande af mitt if-ågavarande anförande visserligen kunnat uteblirva. Men orättvisa yttranden om personligheter äro mig än mera en styggelse, I mån af deras privilegierade offentlighet, och äfven för fallet, att blott ett enda missfstiodt omdöme, ja endast Recensentens, var att medelst dessa ord beriktiga, ausåg jag dem böra uttalas. Hvad sist angår Uiskottets förmening, stt de till den Konvpg!. Teaterns pensionskassor Ingående afgifter böra upphöra, vädjar jag till Utskottets egna, så förträffligen motiverade och af mig främst ofran hyllade tillstyrkande, att Kongl. Tesiern må uppe räthållag — ty: en Kongl. Teater får icke honom värdigo sujetter, och består således icke, med mindre han eger att visa dessa sujaiters älderdomstrygghet vid målet ef tilländalupen scenisk bana: — bostår således icke utan pensionsinrättnivg. Men — Teaterns och Kapellets pensicn:kyssor, bvilka reden enlitss af flere förtjente pensidnsberättigade, än pensionsrum före finnas ledige, bestå icke utsn desaze afgifier, hvilka, i hvad den förstnämnde kassen angår, redan af Gus:af III benne iilförsäkrades, och hvilkas beviljande till båda kassorna alltsedan 4809 alltid ansetts ligga inom KoDungens ekonomiska legstiftningsräti. Jag yrkar således och på det enständigaste dessa afgifiers fortfarande utgåenda och röstar derföre till återremiss af Utskottets betänkande.