Aftonbladet – 18 augusti 1840, sida 1

Article Image
2UladanLda, UHTIL Hdld UC 4 UVLlOCL, Ch UulCBIOnDaA med sin åttaåriga dotter till brunnen, för att hbemta vatten. Hon kom der i samtal med en bekant, och gaf icke akt på barnet, hvilket var försvunnet då hon skulle återvända hem. Hon ropade, gret och vred sina händer, frågade dem som gingo förbi, men allt var förgäfves. En af hennes grannqvinnor, en Turkinna, rörd af hennes smärta, sade henne att en annan Turkinna bortröfvat hennes barn, och att det nu befann sig i Scutari. Grekinnan lät genast ro sig öfver dit, och gick till det huset, som blifvit för henne uppgifvet, hvari hun också verkligen återfann sin dotter, redan klädd i Turkisk drägt och mnaglarne rödfärgade. Modren reklamerade sitt barn och ville taga det med sig; men Turkinnan påstod att det var hennes, och den stackars Grakinnan måste med blödande hjerta gå sin väg. På sina vänners inrådan begaf hon sig till storvisiren, Rauf Pascha, och anropade honom om bjelp. Han svarade temligen knarrigt, att rättvisa skulle henne vederfaras, och att hon Thorsdagen d. 46 Juli skulle inställa sig hos honom, då hon der skulle finna flickan, och i fall denna erkände henne för sin moder, så kunde hon vara säker på att barnet skulle blifva henne åter gifvet. Grekinnan begaf sig på utsatt dag, åtföljd af byns prest, domare och flere bönder, till den Höga Porten, hvarest hon fann storvisiren, omgifven af betjening och kavasser. Under tiden hade Rauf Pascha skickat en kavass-baschi till Scutari, för att hemta barnet. Man hade redan förut genom skänker sökt öfvertala den lilla flickan, att förneka modren; kavass-baschi sökte på vägen öfvertala henne till detsamma, men då hon kom inför storvisiren och. fick se sin mor, segrade naturen, och flickan sprang i modrens famn och ropade: ,Moder, moder, rädda mig! Modren fölli gråt, och höll barnet krampaktigt slutet till sitt bröst. Rauf Pascha glödde af harm, fattade flickan vid hennes långa bår, ryckte henne från modren och öfverlemnade barnet åt en annan baschi, som genast förde det bort. Modren pryglades och missbandlades af storvisirens tjenare. Presten och de andre närvarande Grekerne, som blefvo uppbragta öfver dessa ohyggligheter, sade till honom: Hvad! du, den förste ministern i staten, som bör föregå med ditt exempelP du vågar att på detta sätt behandla din herres undersåtare? Är det så du svarar emot de förhoppningar, folket ännu för kort tid sedan hyste om dig? Är detta de välgörande löftena i hattischerifen i Gulbane, som försäkrar oss om lika rättigheter och lika skydd som J? Tillåta budorden i eder kätterska religion att handla så? Nu störtade sig alla kavasserne och betjenterne öfver presten, domaren och bönderne, pryglade dem på det förskräckligaste sätt och kastade de sednare i fängelse. Presten hade imedlertid under tumuliet fått tillfålle att begifva sig på flykten, och kom lyekligen undan. Grekinnan, som blifvit förfärligt misshandlad och pryglad, kastades sanslös på gatan. Då presten icke stod att finna, efterskickades grekiske patriarken och antyddes vid sitt lif, att inom 8 dagar skaffa honom till rätta. I detta skick står nu saken, men hvad som biifvit af barnet vet ingen. Man är nyfiken att erfara huru den stränge och rättvise unge Sultan . skall taga denna sak, om hvilken han redan genom en klagoskrift blifvit underrättad, hvilken öfverlemnades åt honom då han sednast besökte moskeen. Nu söker något bvar att utfinna orsakerna till. detta storvisirens upprörande handlingssätt, han som ännu för kort tid sedan var president i en domstol, och huru han kunnat tillåta sig någonting dylikt, isynnerbet i en tidpunkt, då en ny lagbok blifvit publicerad, genom hvars stadganden hvarje Turk och Raja blifvit förklarad lika inför lagen. Man är allmänt af den tankan, att då sedan några år tillbaka här och der i provinserna unga vackra Grekinnor och Armenianskor om 6 3 10 år. ofta komma bort från sina sörjande föräldrar, dessa flicke-röfverier äro en ny industrigren, en spekulation, att i hemlighet låta uppfostra dessa barn till dess de blifva vuxna, för att då sälja dem till de rikas harems, och ait Rauf Pascha sannolikt, vid åsynen af den vackra flickan, gifvit befallning att röfva bort henne; Ty sedan, genom tillintetgörandet af sjöröfverierne från Marocko, Algier, Tunis och Tripolis, i Medelbafvet dylikt byte icke mera står att erhålla, och Grekland, Georgien och Cirkassien icke längre lyda under Portens välde, befinner man sig i den största förlägenhet att kunna rekrytera harems med hvita slafvinnor, bvarföre Man söker afbjelpa denna brist gerom barns bortröfvande. Men det är säkert, att man, innan Chbosrews och Ryska inflytandets fall, icke skulle bafva vågat dylika egenmäktigheter emot Grekerne. Jäsningen bland de missnöjde Grekerne har genom denna tilldragelse ansenligen blifvit ökad.n RYSSLAND. Från Polska gränsen skrifves d. 29 Juli, att Aa AA

18 augusti 1840, sida 1

Thumbnail