Aftonbladet – 11 augusti 1840, sida 1

UTRIKES. FRANERIKE. Pariserpressen sysselsätter sig i närvarande stund paturligtvis på det lifligaste med den Orientaliska frågan, hvilken fått ett så oförmedadt uppslag genom traktatep i London emellan de fyra makterna. Bland de mångfaldiga ledande artikar i detia ämne, bvilka nu dageligen vankas, torde följande ur National förtjena att meddelas: cUtbrister kriget, så kommer det att sätta bela fasta landet i låga. Hvilka krafter hafven J att uppbjuda? 200 millioner och 3500,000 man; visserligen är detta något, men det är icke nog; antager man dessutom, att J marcheren till Rhen, för att sätta Preussen i skräck, så måsten J på samma gång anfalla Österrike i Ivalien och Ryssland i Polen. Antingen måste kriget föras der, eller ock blir det bara lekverk. Välan! hvilka hjelptrupper ägen J på denna vidsträckta linie? Folken, Det är godt och väl; men folken kunna endast sättas i rörelse genom grundsatser, och det är dessa grundsatser, som J öfverallt qväft. — J måsten alltså öppna slussarne för strömmen, taga propagandan i anspråk; J måsten vara Italien, staterne vid Rhen, hela -Tyskland och Polen behjelpliga, att bryta sina fjettrar; J måsten bringa till dem den revolutionära flamman, och för att göra det, måsten J sjelfve hafva den. Mens hvar skolen J väl taga den, om ej hos folket, hvilket J bevaken? -J måsten alltså först bringa bela Frankrikes betolkning i rörelse, Kunnen J väl det? Har den förtroende till eder uppriktighet? Hafven J icke nog bedragit, gäckat och trampat den under fötterna under loppet af lio år? Med ett ord, hafven J ej gjort folket till eder fruktansvärdaste fiende? Kan det, med eder, vara tryggt i afseende på integriteten af sitt gebit? Äro väl de goda och säkra väktare öfver eder jord, som så länge lålit vår storhet förnedras? Skullen J väl våga alt endast 24 timmar blotta Paris på tropper oeh anförtro eder åt medborgarne? — Och under det J så darren för eder existevs, talen J om krig? Nej! Nej! J skolen icke föra något krig. J skolen taga edra mått och steg för att undvika det; J skolen betjena eder af dessa den allmänna oviljans vibrationer, för att förskräcka Österrike och Preussen; J skolen genom intriger arbeta på Lord Palmerstons fall, I skölen stanna vid diplomatien, men J skolen icke röra ett svärd i Frankrike., Det påstås också, att Hr Guizot redan skall hafva fått befallning att begära Lord Palmerstons entledigande ur Engelska kabinettet. Journal des Debats yttrar, att den nya traktaten icke kommer ati stjelpa omkull något annat än Lord Palmerstons sportfölj. Man får väl se, om det blir hans eller Tbiers. Konung Ludvig Filip skäll lida af en åkomma i bjertat, som inger många bekymmer bland hans omgifningar. SPANIEN. De sednaste oroligheterna 1 Barcelona, d. 22 Juli, synas hafva varit föraniesda af de s,. k. Moderados, och uppkommit gecom dessas bemödande att framkalla en opinionsyitring till fördel för Drottningen, och i motsats till rörelsen -d. 48 Gårdagsposten innebåller om uppträdena d. 22 följande detaljer: Klockan 2, 7 lemnade de båda Droctningar